– Medicinerna hjälper inte nu
Publicerad 2013-01-08
Ingesson gör nytt försök att bli av med cancern: Enda chansen att bli helt bra
BORÅS. Om två veckor genomför Klas Ingesson, 44, ett stamcellsbyte med donator i ett försök att bli av med sin cancer.
– Nu hjälper inte medicinerna längre. Det här är inte sista utvägen, men det är enda chansen för att bli helt bra, säger han.
Regnet kommer från himlen i en form som tränger in överallt. Någon grad kallare och det hade snöat.
Det är en tortyr i kyla att stå stilla utan att röra sig tillräckligt och se på när 20-talet killar i Elfsborgs U21-lag tränar på Borås Arena.
En i tränartrion kan inte röra på sig så mycket, men trots de lite långsammare stegen känns ändå rörelsemönstret igen från en av de svenska fotbollshjältarna från VM 1994.
Klas Ingesson har haft sin cancer, myelom, i tre år och förbereder sig mentalt inför en avgörande del i behandlingen som inleds nästa vecka.
Han laddar med att vara med och leda Elfsborgs U21-lag under träning.
När han kliver av efter träningspasset pratar han som vanligt, öppet och utan problem om sin svåra sjukdom.
– Jag mår bra, jag har återhämtat mig ganska bra. Rent fysiskt är det bara musklerna som inte är bra, säger Klas Ingesson till Sportbladet inne i värmen i spelargången på Borås Arena.
Men han varken orkar eller kan fortsätta pendla mellan perioder där han mår relativt bra, som nu, och betydligt sämre när han knappt orkar komma ur sängen under flera veckor.
”Inte funkat alls”
Om två veckor ska han genomföra ett byte av stamceller från en donator.
– Jag läggs in nästa onsdag och sedan tar det någon vecka innan donatorbytet sker. Först måste jag kollas ordentligt så att jag inte har någon infektion eller liknande. Runt den 21, 22 januari skulle jag tro att bytet sker.
Vad händer när bytet är gjort?
– Då är det isolering i fyra veckor ungefär och sedan väntar ytterligare tre månader när jag inte kan vistas i sådana här rum eller över huvudtaget kan vistas med folk som jag inte känner.
Vad är det som gör att du tvingas till stamcellsbytet nu?
– Jag har fått den aggressivaste formen av cancern myelom. Nu finns det inga mediciner som kan hjälpa mig och det funkar inte att byta celler med mig själv, det har jag provat två gånger. Men det har inte funkat alls.
– Det här är ett nytt sätt, jag höll på att säga sista utvägen, men det är det inte. Men det här är enda chansen att bli helt bra och nu kör vi den.
För att vara sjuk ser du väldigt pigg ut.
– Det är ju det positiva med den här typen av cancer, att jag inte har känt av cellgifter eller mediciner som andra gör. Jag har haft det smidigt på det sättet.
– Ryggraden och kotorna har ju pajat på mig, men det går att fixa och det har läkarna delvis gjort.
Du har hela tiden varit väldigt öppen med din sjukdom. Är det medvetet?
– Jag mår mycket bättre när jag pratar om det. Ordet cancer är inte roligt när man får det i ansiktet, men när man väl börjat leva med det så är det inte så farligt och jag tycker att det är viktigt att visa det för de som får beskedet. Att prata om det är bästa medicinen.
Berättar om sin sjukdom
Vad får du för respons?
– Hur mycket som helst. Jag har fått mängder av telefonsamtal från människor som har samma typ av cancer. Det är väldigt individuellt, men jag kan berätta lite om hur det varit för mig. Det känns om jag gör en liten god gärning genom att hjälpa människorna genom de första fyra veckorna. De var de värsta. Då ville jag bara gräva graven och så var det färdigt. Klas Ingesson var en tuffing, en hårt arbetande lagspelare som fotbollsspelare.
Lika osentimentalt tacklar han sin livssituation nu.
Vad säger killarna i laget och Elfsborg?
– Killarna funderar inte så jävla mycket och då gör inte jag det heller. Jag får bara energi av att tjata med dem. Det är tur att Stefan Andreasson (Elfsborgs klubbdirektör) har stort tålamod med mig.
Jag frös så in i…helvete, där ute. Hur bra är det för dig att gå omkring i den kylan?
– Jag tyckte också att det var jävligt kallt, haha, så egentligen är det inte så bra. Men jag har sagt till läkarna att jag inte bara kan sitta hemma. Jag kan inte vänta på att jag ska bli bra, man måste få ha roligt under tiden också.