Frändén: Dissen blev snabbt en klassisk ”zlatanism” i Frankrike
PARIS. I första halvlek bjöd han Parc des Princes på tre brända målchanser och fick busvisslingar som tack.
I andra gav Zlatan Ibrahimovic supportrarna två mål och ett bevingat citat att ta med sig hem.
Och det var en poäng var i matchen mellan Publiken och Zlatan.
Det såg ut som att PSG skulle få en promenad i prins-parken i går. Champions League-avancemanget låg i en liten låda i prisskåpet, Zlatan Ibrahimovic applåderade publiken på uppvärmningen och Thiago Silva tog emot ett pris som Europas bäste brasse. Och solen den lyste över Parc des Princes som om de dåliga tiderna var ett minne blott.
Paris Saint-Germain kunde sola sig i det faktum att de leder ligan, och är i kvartsfinal i både franska cupen och i den europeiska.
Sen blåstes matchen i gång och i 55 minuter i går spelade PSG som om inget av ovanstående var sant.
Mitt i allt kom en halvtidsvila då hemmapubliken visade sitt missnöje.
Ingen sentimentalitet
För en och en halv vecka sedan visslade de ut Zlatan Ibrahimovic i ligamötet med Marseille.
I nästa match mot antagonisten från syd gjorde svensken två mål som svar.
I halvtid i går studsade öronbedövande visslingar mellan Parc des Princes läktare.
I nästa halvlek gjorde Zlatan Ibrahimovic två mål som svar.
PSG-publiken har haft många skäl att krama ihjäl sin svenske anfallare i år, men man har på slutet visat att man inte är särskilt sentimental med Zlatan Ibrahimovic.
Zlatan Ibrahimovic visade efter matchen att i så fall är han inte särskilt sentimental tillbaka heller.
– Publiken här ställer höga krav, vilket är märkligt med tanke på vad de hade tidigare. Då hade de ingenting, konstaterade Ibrahimovic lite lagom lugnt triumferande.
Samtliga PSG:s instanser, från a-lag till pressavdelning, har en tendens att låtsas som att klubben aldrig varit annat än en ligaledare och toppkanditat i Europa. Det krävdes en defensiv världsanfallare för att påminna dem om att så inte är fallet.
I går kväll hade Zlatans publikdiss letat sig ut på de sociala nätverken och in i kvällsfotbollsprogrammen på tv. Den behandlas redan som en klassisk ”zlatanism” i Frankrike, fullt i stil med ”Jag känner inte till Ligue 1 så bra, men Ligue 1 känner till mig” som Ibrahimovic levererade när han först presenterades i klubben i somras.
Trivs med buropen, men varför?
Han brukar själv säga att han trivs som bäst när han blir utbuad av publiken. Hade jag varit skolad i psykoanalys och haft Zlatan Ibrahimovic på en divan framför mig hade jag börjat reda ut varför. Nu får jag nöja mig med att konstatera att det är ett ganska destruktivt sätt att se på kärleksrelationer och tvåsamhet, men får det Zlatan Ibrahimovics båt att flyta – och hans mål att fortsätta komma – så lär ingen i Frankrike ställa några frågor.
Efter gårdagens seger kliver i dag tabellens tvåa och trea in i ringen mot varandra och när mötet är över har antingen Lyon hasat efter i täten eller så har
Marseille blivit avhängda på riktigt.
Publiken i Paris kommer med nöje att fortsätta att ge och ta tjuvnyp från Zlatan så länge han till slut bärgar en eller två, eller varför inte tre av titlarna som finns inom räckhåll.
Sen kommer det franska laget från huvudstaden att för alltid ha glömt att man en gång varit en medioker mittenlirare som fick slita för poäng mot Nancy i ligalunken.
De kommer att kunna tacka Zlatan Ibrahimovic för det, men de kommer att behöva vissla ut honom först.