Elmander är stekhet – men de här har huvudrollen i helgen
LONDON. Och du som gillar bra fotboll, vad gör du mellan 14.30 och 18.45 i dag?
Först: Manchester City–Manchester United.
Sen: Chelsea-Arsenal.
Det är visst skyltsöndag i Premier League.
Aj fan, du hade förstås glömt att du sen länge lovat makan/maken att åka till svärföräldrarnas garanterat betal-tv-fria träkåk på första adventmiddag, en sån där riktigt helmysig dag när ni bara rår om varann och spelar bridge vid köksbordet.
Medan gubben och kärringen grubblar över en klöveråtta tittar du på klockan och konstaterar att det just varit avspark på Stamford Bridge.
Kan vi lindra din smärta på nåt vis? Göra nyfikenheten mindre? Kanske avslöja redan nu vad måndagens rubriker kommer att handla om?
Vi kan försöka.
Vi kan sålla bort högoddsarna och gå direkt på den mediala Drömelvan i Slaget om Manchester och Slaget om London.
Vi kan berätta för dig att nån av dessa elva kommer att bli dagens huvudfigur och morgondagens snackis – av en eller annan anledning.
1) William Gallas, Arsenal.
Började veckan som petad lagkapten efter intern konflikt i Gunners. Släppte därefter spektakulär autobiografi. Fortsatte med att kalla gamla lagkompisarna i Chelsea för lögnare. Vad händer idag – och hur kommer det att låta på läktarna?
2) Cristiano Ronaldo, Man United.
Får betala ett pris för sin talang och blir kompromisslöst, ofta fult, behandlad av motståndarförsvaren. Retar samtidigt många genom att vädja om nån slags särbehandling. Men är han på humör spelar han skiten ur City i dag.
3) Robinho, Man City.
Till och med Sir Alex anser att ligans dyraste värvning är värd pengarna. Tillbaka i dag efter att ha vilat, lätt skadad, i Uefa-cupen. Verkar gilla läget. Kan ensam orsaka korsdrag i vilket försvar som helst, kanske till och med Uniteds.
4) Nicklas Bendtner, Arsenal.
Vi tjatar alla om hans rosa skor ... föreställ er då hur det blir om han blir hjälte på Stamford Bridge.
Citys bästa lag någonsin
5) Stephen Ireland, Man City.
Betraktad som knäppgök och mytoman av lokala media, men mannen är i en alldeles fruktansvärt bra form. Säger inför derbyt i dag att detta är det bästa City genom tiderna, bättre än när den heliga treenigheten Lee, Bell och Summerbee härjade som värst. Gör han mål kan han hitta på vad som helst, till exempel dra av sig byxorna.
6) Wayne Rooney, Man United.
Har länge gått med skylten ”jag var inte med” efter Citys två derbysegrar förra säsongen. Nu är han sugen och förbannad. Det ligger i luften att Rooney exploderar i dag och sänker City – eller blir utvisad.
7) Didier Drogba, Chelsea.
Nej, han spelar inte i dag. Kan han ändå bli rubrikernas man i morgon? Mycket möjligt. Efter ett hopplöst halvår med utvisningar och gnäll och kastade mynt och middagar med folk från Inter har han gått från hjälte till var mans niding i Chelsea. Han vill bort nu igen, och det kan bli nya kontroversiella uttalanden från honom eller Big Phil Scolari efter matchen.
8) Dimitar Berbatov, Man United.
Skadefri lagom till derbyt. Har lekt med City förr på Eastlands. Spelar så illa i landslaget att han får be det bulgariska folket om ursäkt. Men i United vågar han inte vara hur lat som helst. Det finns en hårtork i omklädningsrummet.
9) Richard Dunne, Man City.
Om vi säger så här: i dag är det inte rätt läge för kapten Dunne att göra sitt åttonde självmål för City.
Kan bli världsrekord i bortförklaringar
10) Arsene Wenger, Arsenal.
Är väldigt god vän med Scolari i Chelsea, han har till och med bjudit hem honom på middag för inte så länge sen, och vinner Arsenal kommer Wenger att vara ligans mest charmerande man. Som alltid när det går bra. Men blir det torsk är Arsenal 13 poäng efter Chelsea. Då är det kört, och ni kan få bortförklaringar som slår världsrekord.
11) Sir Alex Ferguson, Man United.
Han HATADE förstås att få stryk två gånger av Sven-Göran Eriksson i fjol. Nu har han gått ut och småhånat det nyrika City, han har onekligen retat upp de ljusblå, och blir det en tredje derbyförlust kommer Fergie att bli fullständigt rasande. Han kan få käka upp en del. Och allt kommer att vara domarnas eller medias fel.
Efter de två målen i Sunderland är Boltons Johan Elmander stekhet igen, och man måste gilla det tålamod som managern Gary Megson visat. Det är inte vanligt i en liga där du kan strippas på allt självförtroende av tränare, experter och fans som kräver blixtsnabba succéer av dyra anfallare.
Jag såg Boltons tredje raka bortaseger (4-1) i efterhand och gillade Elmanders agerande i ett virrigt hemmaförsvar. Nu har han fått flyt också. Det beror givetvis på att han äntligen dragit på sig det där vita svettbandet runt höger handled igen. Man ska aldrig underskatta såna detaljer.