Konsten att lägga A-A före floppen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-09

Dan Glimnes pokerteori

Ska du någonsin lägga A-A före floppen i hold’em? Ja, i en turnering k-a-n det finns skäl till det.

Säg att ni är fyra spelare kvar vid finalbordet. Du har bara 26?000 kvar efter en utdragning och efter att just ha lagt in stora mörken. Fjärdeplatsen verkar oundviklig… men nu inträffar följande: Raymer med

350?000 kvar höjer all-in under the gun, Devilfish som också har 350?000 synar, och Mercier som har 920?000 synar även hon utan att tveka. Då upptäcker du drömstarthanden A-A i hålet; vad gör du?

I ett cashgame hade saken varit klar: in med keramiken. Men vänta ett tag, du sitter i stället med i en turnering och vet att de återstående prisplatserna är värda respektive 400?000, 220?000, 150?000 och 90 000 dollar!

Här kommer högst troligen Raymer att slå ut Devilfish eller vice versa, och därmed automatiskt flytta upp dig till tredjeplatsen; eller Mercier att slå ut bägge och därmed flytta upp dig till andraplatsen!

Undvik en konfrontation

Synar du nu, är chansen i runda siffror 50% att du slås ut och bara får 90?000 dollar. Om du i stället kastar essen och undviker en konfrontation, är chansen över 95% att du får minst 150?000 dollar! En enkel läggning, med andra ord.

Ovanstående är alltså ett hypotetiskt exempel, men här är ett annat ur verkligheten när finalbordet närmar sig i 2005 års upplaga av EPT French Open i Deauville. Den minsta markerstapeln vid bordet sitter under the gun och går all-in. Samtliga de andra lägger sig fram till den holländske spelaren Eric van der Burg som sitter i stora mörken med en monsterstapel – varpå han säger: ”Tja, eftersom jag gillar dig” och visar upp ett par i ess som han kastar!

Hade totalt kontroll av spelet

Naturligtvis ansåg alla att van der Burg blivit galen eftersom han gjorde så, men efteråt förklarade han logiken bakom sitt agerande. Han var chipleader vid sitt bord, hade total kontroll på det och satt på en av de största staplarna i turneringen: varför då slå ut shortstacken, fylla på sin egen stapel med futtiga 5 procent till, och riskera att få en aggressiv spelare med en jättestapel inflyttad från ett annat bord till den tomma stolen till vänster om sig? Bättre då att låta mikrostapeln sitta kvar, och fortsätta med att dominera det egna bordet.

Så resonerar en skicklig spelare som tänker på flera nivåer samtidigt!

Dan Glimne

Följ ämnen i artikeln