Federers barn

Sportbladet besöker byn som kan tacka tennisstjärnan för allt

NEW BRIGHTON, SYDAFRIKA

Här är Roger Federers okända barn.

Medan världsettan jagar nya miljoner i Shanghai lever hans största fans i misär.

Sportbladet besökte hans välgörenhetsprojekt och mötte en kontrast till tennisgudens eget liv.

- Jag lever i en dröm och vill ge tillbaka så mycket jag kan, säger schweizaren.

Åtta spelare gör upp om närmare 27 miljoner kronor i Masters-slutspelet och Federer är, som alltid, favorit till slutsegern. 25-åringen är så överlägsen i sin sport att han redan har säkrat förstaplatsen på rankingen till den 5 mars 2007. Då har han varit världsetta i 161 veckor och raderat ut Jimmy Connors tidigare rekord.

Hur lyckas en sådan superstjärna behålla ödmjukheten och hålla sig à jour med verkligheten?

Federer valde att söka upp kontrasten. Sportbladet följde hans fotspår och hamnade på en plats där kvinnor grillar något oidentifierbart över öppna fat. Det sticker i näsan.

- Vad är det där?

- Fårskallar.

- Fårskallar?

- Ja, slaktar vi ett får tar vi vara på allt utom benen. Ögonen, tungan och ett lager av huden går att äta. Sedan klyver man skallen och äter hjärnan, säger Sparks Bulala.

- Har du smakat?

Han tittar förvånat där han sitter i bilens baksäte.

Frågan är lika genomtänkt som om han skulle åka till Öland och fråga folk om de äter kroppkakor. Man ska ta både seden och skeden dit man kommer. Här, som på alla andra platser, äter man av det som finns att tillgå. En bit bort, på Olof Palmes gata, står en man och hugger i en koskalle med sin machete. Där hungern är stor går det att utvinna mat även ur slaktavfall.

- Även fattiga vill äta kött och då blir det så här, säger Mike Pantsi, mannen bakom ratten.

Vi befinner oss i Soweto-on-sea, en kåkstad i New Brighton i utkanten av Port Elizabeth. Invånarna bor i kyffen med väggar och tak av brädor och zinkplåt. Åtta av tio invånare är arbetslösa, fyra av tio HIV-positiva. Många saknar elektricitet, rinnande vatten och framtidstro. I Sverige skulle inte boskap tillåtas leva under samma vidriga förhållanden.

Vita håller sig normalt på säkert avstånd, bland de sina i segregationens Sydafrika. De har sitt

i-land som många av de svarta inte får vara en del av. Det är sällan de besöker de här områdena, även om det händer. Förra året kom en schweizare vid namn Roger Federer till New Brighton. Han är världsettan som bestämde sig för att ta med sig hjälterollen utanför banan.

Imbewu betyder säd på xhosa och är namnet på den välgörenhetsorganisation Mike Pantsi och Sparks Bulala lever med och för. Mike, presidenten, stannar bilen utanför kontoret. Han visar oss runt och berättar hur allt startade i februari 2001. På väggen hänger en schweizisk flagga, en symbol för Pascal Holliger, organisationens koordinator i Basel. Han växte delvis upp i Johannesburg, där hans pappa jobbade under 1980-talet. 2000, efter apartheiden, återvände han för att upptäcka regnbågsnationen Sydafrika. Han körde fel, hamnade i New Brighton och träffade Mike Pantsi. Det var där och då de satte fröt till Imbewus växande sädesfält.

- Det fanns en mening med att vi skulle träffas. Han ville komma nära människorna och afrikaner är kända för att vara folkets folk, säger Pantsi.

Problemet var ekonomin. Imbewu använde en gammal rostig folkabuss för att nå de behövande, och en dag skar motorn.

- När den gick sönder tänkte vi ge upp, säger Mike Pantsi och slår ut med armarna.

Det var då Roger Federer och hans föräldrar, Lynette och Robert, klev in i bilden. De känner familjen Holliger och betalade en ny motor.

- Det var en motor till hela organisationen. Roger räddade oss, säger Pantsi.

När världsettan 2003 startade Roger Federer Foundation var det framförallt för att fortsätta hjälpa de nödställda i New Brighton. Hans mor kommer från Sydafrika och han har själv ett semesterparadis i Pezula.

"Många behöver hjälp"

- När jag var liten brukade vi åka till Sydafrika på semester. Jag känner mycket för landet och där finns många som behöver hjälp. Den första tillställningen vi hade för att samla in pengar gav 660 000 kronor. Det var en fantastisk start, säger Roger Federer till Sportbladet.

Det handlar inte om mycket pengar för en 25-åring som har dragit in 200 miljoner kronor enbart i prispengar, men engagemanget går inte att värdesätta för dem som får hjälpen. Sedan juni 2004 försörjer han 30 av de barn som i dagsläget är upptagna i Imbewus program. Federar betalar deras skolgång, mat och skoluniformer. Han står även för all kontorsutrustning och löner till de tre personer som arbetar heltid med Imbewu. Han har dessutom hjälpt Imbewu att starta ett basketlag. Roger Federer fann lyckan inom idrotten och han hoppas att hans nyfunna vänner också ska göra det en dag.

Mike Pantsi njuter när skolbarnen sjungande framför bordsbönen och sedan slår sig ner på träbänkarna som löper utmed väggarna i matsalen. Det blir tyst i samma sekund som mattanterna slevar upp ris och böngryta. Här hörs inga kurrande magar. För varje sponsrat barn får ytterligare en elev ta del av dagens storkok.

- Inget vet vad det kommer att bli av de här barnen. Roger Federer kanske hjälper den blivande presidenten, säger Pantsi.

Han har tagit oss till Mvisiswano Senior Primary school, en sliten skola i grönt och vitt. 2001 hjälpte Imbewu tolv av barnen som studerar här. I dag har siffran stigit till 40. Lägg till ungarna på Ndzondelero Secondary school och Daniels Primary school och antalet uppgår till totalt 130. Federer försörjer nästan en fjärdedel av dem.

- Många föräldrar har inte råd att placera sina barn i skolan. Många barn har inte ens några föräldrar. De växer upp med sina mor- eller farföräldrar eller en ensam förälder. Det är den gemensamma bakgrunden för de flesta barnen, berättar Pantsi.

"Gjorde inbrott för att stjäla mat"

Runt skolan reser sig ett högt stängsel. Mike Pantsi leder oss in i ett rum som angränsar till matsalen. På trähyllorna finns skolböcker, stora säckar med ris och andra matförpackningar. Mike pekar mot ett stort hål i innertaket.

- I det här området är folk så desperata att de gjorde inbrott i skolan för att stjäla mat, säger han.

Det var hit Roger Federer kom, till Soweto-on-sea, till Mvisisano Senior Primary school, till New Brighton. Han hälsade på hemma hos ett av sina barn och besökte Empilweni-sjukhuset, där han mötte ungdomar som plågas av HIV och tuberkulos.

- Att se de här barnens lidande var väldigt känslostarkt. Det var deprimerande att se vilka förhållanden de lever under. Jag hoppas att jag kan förändra deras liv, säger Federer.

När han åkte därifrån hade han fått nya vänner för livet. Ett träd planterades på Mvisiswano Primary school för att barnen aldrig ska glömma den tennisspelande välgöraren.

Han känner deras stöd när han går ut på banan i Shanghai för att avsluta säsongen med en tolfte titel.

- Jag vet att de följer min karriär. När de ser trädet tänker de på mig. Jag hoppas att det ger dem motivation. Jag tänker på dem. De här barnen ger mig inspiration, säger Federer.

Andra välgörare i idrottsvärlden

PÅ PLATS I Sydafrika