”Högg med stämjärn och hammare”

Niklas Edin om skadehelvetet som kan rasera OS-drömmen

Stefan Holm

helskärm

Se allt från OS i Pyeongchang på Kanal 5 och Kanal 9 eller streama på Eurosport.se

GANGNEUNG. Curlingspelare från Kanada och Skottland är inte hans enda fiender.

Den egna kroppen har plågat Niklas Edin sedan 2010.

För Sportbladet berättar guldhoppet om skadehelvetet och pillren som håller honom på benen.

– På åtta år har jag som längst haft en period på två månader helt utan värktabletter och smärtstillande.

Den svenske skippern har varit sjuk i omgångar inför onsdagens öppningsmatch mot Danmark, men problemen stannar inte där.

Lagom till OS 2018, när det absolut inte fick hända, har ischiasproblemen kommit tillbaka. Dessutom känner Niklas Edin av en knäskada, som innebär att en sena kan hoppa ur sitt fäste.

– Jag har inte varit i så här dålig fysisk status. Sedan slutet av november har jag egentligen inte kunnat träna mer än underhållsträning. Väldigt många dagar har jag hållit mig helt borta från träning och bara mentalt försökt gilla läget. Tanken var att jag skulle vara i mitt livs form, som inför förra OS. Då satte jag pers i allt jag gjorde fysiskt, säger Niklas Edin när Sportbladet träffar honom i OS-byn.

Han kommer inte kunna spela utan att ta smärtstillande, men det har blivit mer regel än undantag att svensken kommer till tävlingarna med ett mindre apotek.

53 olika mediciner

Niklas berättar att han mellan de två föregående OS-turneringarna, 2010–2014, använde 53 olika mediciner, vilket han anmälde till Wada.

– Min lever är inte min bästa vän. Det är väldigt mycket olika mediciner hit och dit för det ena och det andra. Det är inte direkt så att jag är beroende av någon av dem men jag behöver något för att dämpa, speciellt för ischiassen. Det är en vardag numera. Det är ingenting som stör direkt, men jag ska ta de där tabletterna. Diklofenak och Voltaren tar jag varje morgon och kväll och ibland även mitt på dagen. Om jag spänner mig lite på morgonen, när man är trött och seg och kanske har sovit dåligt, låser det sig direkt runt skinkan och går ut i baklåret, där nervbanan går. Sedan kan det ta halva dagen innan det lägger sig. Men när jag är uppvärmd och har stretchat påverkar det egentligen ingenting.

”Haltade fram, kunde inte gå”

32-åringen fick problem med ryggen i de tidiga tonåren och tvingades avstå idrottslektionerna under en stor del av högstadietiden.

– I ett och ett halvt år gick jag med kraftig ischias. Jag haltade fram, kunde inte gå, berättar han.

När han besökte läkare fick han höra att han led av ”stramhet i nervstrukturen” men enligt Niklas självdiagnos hade han drabbats av diskbråck.

– Då gjordes ingen röntgen eftersom jag var för ung för att ha diskbråck, men jag kände igen det så väl när jag fick diskbråck 2010.

Då, några månader efter OS i Vancouver, tvingades han till en ryggoperation och i somras låg han under kniven igen.

Niklas, som knappt kunde gå, befarade ett nytt diskbråck.

– När vi gjorde en magnetröntgen såg vi inget annat än ett litet diskbråck. Först var det tal om medicinering i stället för operation. Då sa jag att det kändes värre än tidigare, att jag ville ha en operation och träffa en kirurg som vet vad han talar om.

Benutväxt skadade nerven

Niklas Edin hamnade på Stockholm Spine Center, där överläkare Svante Berg genomförde operationen.

– När han ”öppnade” var det rött, svullet och inflammerat. ”Vad i helsike är det här?” Han skar genom lite kött och kom in i en stor benutväxt som gick rätt in i ischiasnervstrukturen. Sedan fick han gå in med stämjärn och hammare och hugga tills nerven var fri. Den var ganska rejält skadad. Läker den inte efter ett år kommer den aldrig att läka helt, berättar han.

– Det läkte ganska fort till ett 80–90-procentigt läge, men de senaste veckorna har det kommit tillbaka lite ischias. Jag känner att jag är väldigt långt ifrån min fysiska topp just nu, men jag skulle påstå att jag ändå är i toppen jämfört med andra skippers.

Hur påverkas du på banan?

– Inte så mycket. Det finns vissa fysiska moment, men det är lite som inom golfen. Kolla (Henrik) Stenson, som väljer att inte gå med drivern utan kör med spoon. Han tar bort fördelen det kan vara att slå superlångt men går på större säkerhet och träffar fairway. Jag får använda samma tänk. Eftersom jag inte har samma hårda frånkick och tappar lite fart får jag försöka öka precisionen och ta smarta beslut. En sämre fysik kan göra skallen skarpare.

Curlingen har mer och mer blivit en fysisk sport. Är det här priset du har fått betala?

– Nej, det skulle jag inte säga. Just med diskbråck är väldigt mycket ärftligt. Förmodligen är det medfött, att materialet i diskarna är lite för poröst. Det i kombination med att jag tränade fruktansvärt mycket och alltid var dålig på att dricka vatten, återhämta mig och sova mycket på nätterna. Det har varit fullt ös, sedan sover jag 5-6 timmar och kör på igen.

Så du har omedvetet misshandlat din kropp?

– Det kan man säga. Under två perioder har jag säkerligen varit övertränad, gått in lite i väggen. Jag fortsatte att träna samma mängd men i stället för att resultaten ökade stannade de inte bara utan gick kraftigt tillbaka. Plötsligt tappade jag all energi och orkade inte göra ett smack på två veckor. Överträningssyndrom. När det hände första gången läste jag om det, hur jag kunde vara så extremt energilös. Jag orkade inte göra något och sov tolv timmar per natt. Jag, som brukar sova fem. Då insåg jag att jag kanske inte kan köra på så hur länge som helst, så jag fick lägga in vilodagar. När jag var 20–24 år hade jag två-fyra vilodagar per år, julafton inkluderad. Jag gillar att ta ut mig och kunde köra 25 pass ren fysträning i veckan.

Upplever du, som har ätit tabletter i så många år, att ditt smärtsystem har förändrats?

– Absolut. Jag har byggt upp en tolerans för smärta och kan mentalt blockera det lite grand. Det är en vardag och efter ett tag orkar man inte känna efter, speciellt när det gäller nervsmärta. Du måste gilla läget, annars blir du knäpp.

Utmanar Kanada om guldet

För fyra år sedan, i Sotji, spelade lag Edin hem bronset. Nu är siktet, trots skadehelvetet, högre ställt än så. Svenskarna toppar, som första icke-kanadensiska lag, världsrankingen.

– Vi hoppas kunna störa Kanada, som har vunnit de tre senaste OS-turneringarna. De två senaste har vunnits av just världsettan, så det stora målet efter förra OS var att få ihop ett lag som var världsetta när vi gick in i OS-säsongen. Det lyckades vi med, säger Niklas Edin.

Tror på blågul succé

Även damerna, lag Anna Hasselborg, ställs mot Danmark i öppningsmatchen.

– Vi har nog aldrig haft en bättre chans att få två svenska lag i final. Når vi vår högstanivå är vi väldigt svårslagna, säger Niklas Edin.