Olazabal är fantastisk
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2006-04-13
Veckans golf – med Thomas Tynander
Svårt att hetsa upp sig över att Phil Mickelson vinner Masters.
Närmast magisk, å andra sidan, att se gamle José Maria Olazabal utmana och bli trea.
Killen kunde ju inte ens gå till toaletten för tio år sedan.
Mickelson lyfte artigt på skärmen och kysste sin perfekta familj och hela golfamerika fällde lyckotårar.
Men tänk om Olazabal vunnit sin tredje Masters.
Det var inte långt borta.
För i en tid när alla talar om en ny generation sluggers från Europa, som satsar hårt i USA, var det en nybliven 40-åring som pumpade mest knytnäve.
Det blev till slut en tredjeplats, efter en avslutande 66-runda - trots tre bogeys!
José Maria Olazabal var dessutom trea i The Open i St Andrews förra sommaren, bakom Tiger Woods.
Killen är ett fenomen.
Han kan fortfarande vinna stort.
För tio år sedan kunde han inte ens gå.
Redan när Olazabal vann sin första Masters, 1994, hade han en ilande känsla i fötterna. Inte långt senare var smärtorna så svåra att han haltade - och till slut kröp han på alla fyra, i sitt hem. 1996 hade han träffat specialister både i Europa och USA och alla föreslog de värktabletter. Någon nämnde faktiskt cellgifter. Men ingen visste varför det brann som eld i fötterna. Men i München, hos en läkare som behandlat tyska fotbolls- och tennisstjärnor, förstod man bättre. "Ollie" hade drabbats av en elak form av diskbrock, som kunde behandlas.
18 månader av karriären gick förlorad, men Olazabal kom tillbaka - och vann Masters en andra gång, 1999.
I helgen var han där och nosade på nytt, precis som 2002 då han blev fyra.
En major till av den vänlige spanjoren - så fäller nog en hel golfvärld tårar.
???
Lagom till påsk öppnar södra golfsverige.
En snabbtitt på golf.se visar att det går att spela på sommargreener på över 100 svenska golfbanor redan i helgen. Det är fantastiskt.
Men försök inte sänka er, nöj er med att få igång svingen.
???
Men att heta Maria som man? Ett handikapp även det, i alla fall i min värld.
???
Tror ni att det vilar en svensk förbannelse över Augusta National?
Vi har skickat spelare till Masters som haft erfarenhet från Ryder Cup och som vunnit både på USA-touren och Europatouren.
Ändå är det bästa svenska resultat från 1993, då Anders Forsbrand slutade elva.
Orsaken är att det krävs flera år av rutin för att lära sig the National, och den chansen har bara en spelare haft. Jesper Parnevik. Och han har chansspelat för mycket.