Niva: Fuska inte, City
”Så blir ni vinnare”
Ett litet steg för ett fotbollslag.
Ett nödvändigt steg för en klubb med oändliga ambitioner.
Manchester City kan inte fuska i kurvorna.
Ska de en dag besegra Real Madrid i en Champions League-final får de lov att börja med att slå Aris i Europa League.
Inför Manchester-derbyt häromveckan deklarerade gamle United-försvararen David May att han tänkte arrangera en fest nere på stan.
Vad skulle firas? Att City inte vunnit en enda titel på 35 år.
Idén var inte unik. Tio år tidigare hade United-fans firat ”Silverbröllop”, för att högtidlighålla att det då gått ett kvartssekel den senaste bucklan landade i stadens ljusblå halva.
Men det blev aldrig något party för David May.
Jippot väckte så starka känslor att festlokalen blev bombhotad.
Skämtet prickade rätt i den allra ömmaste punkten av Manchester City-själen.
Igår borstade de i alla fall bort Aris Salonika utan minsta besvär. Bosniske bombaren Edin Dzeko visade äntligen upp sina kvaliteter, och borrade ner ett höger- och ett vänsterskott vid samma stolprot inom loppet av fem minuter.
När vi summerar matchen är slentrianslutsatsen att det var bra för City att äntligen få igång Dzeko, att segern var ett fint formbesked inför vårkampen om Premier League-bucklan.
Den är både felfokuserad och inkorrekt.
Manchester City kan inte längre vinna Premier League.
Givetvis är det livsviktigt för dem att säkra en plats bland de fyra främsta – men de har chansen att göra sin säsong mer historisk än så.
De kan göra det här till våren då de bröt förbannelsen, våren då de sköt fart upp mot en annan framtid.
– Den första titeln är den viktigaste, menar ärkevinnaren Patrick Vieira.
Tanken är ju att City ska ta sig hela vägen till både Premier League- och Champions League-bucklan framöver.
Historien har visat att det är i stort sett omöjligt att hoppa över kontrollstationerna på vägen dit, att börja springa innan man lärt sig krypa.
För att vinna någon av de tyngsta bucklorna krävs en vinnarmentalitet som genomsyrar hela klubben, som präglar alla från den största stjärnan till den obetydligaste kanslisekreteraren.
Större klubb än Barcelona
Den går inte att resonera sig fram till eller att erövra genom segrar i enstaka matcher. Den skapar man genom att börja med att vinna några aningen mer lättviktiga titlar.
Skulle Manchester City nå hela vägen i Europa League den här säsongen skulle det förändra hela klubben.
För första gången sedan 1976 skulle de vara vinnare igen.
Yaya Touré pratade häromdagen om en framtid där de ljusblå blivit en större klubb än Barcelona.
En odramatisk rutinseger mot Aris kan visa sig vara ett oväntat betydelsefullt steg framåt på en sådan väg.
Inför mötet mellan Villarreal och Napoli gick hemmalagets italienske anfallare Giuseppe Rossi ut och konstaterade en sanning som blivit allt mer uppenbar.
– Serie A är sämre än Premier League, La Liga och Bundesliga numera.
Och sedan var det liksom förutbestämt att det inte skulle spela någon större roll att Hamsik gav Napoli ledningen, att Lavezzi och Cavani därefter träffade varsin stolpe.
Beppe Rossi skulle naturligtvis bli spelaren som turligt gjorde det avgörande Villarreal-målet – och därmed skickade ut det allra sista italienska laget ur Europa League.
Förra säsongen förlorade Rangers en Champions League-match mot rumänska Unirea Urziceni med 4-1 på hemmaplan.
Efteråt twittrade lagets amerikanske mittfältare: ”Vet inte vad som gjorde mest ont; resultatet eller att bli rasistiskt förolämpad av några av våra egna fans”.
Den färgade Edu hade blivit häcklad av en grupp Rangers-fans på bilparkeringen utanför Ibrox. Billy Singh – talesman för en av Skottlands anti-rasistiska organisationer – undrade:
– Hade samma fans reagerat likadant ifall Maurice Edu gjort segermålet i sista minuten?
Idag borde det gå att svara på den frågan.
På stopptid stötte Edu in den nödvändiga kvitteringen mot Sporting i Lissabon, bortamålet som tog Rangers vidare.