Polisen om matchfixning: Får tips varje vecka
Publicerad 2018-10-24
Matchfixningsfenomenet i Sverige har växt sig allt större under 2010-talet.
– Vi får information och tips om det här varje vecka, säger Fredrik Gårdare, chef för polisens aktionsgrupp mot idrottskriminalitet.
Kombinationen av att vadslagning gjorts mer tillgänglig på nätet, samtidigt som organiserad brottslighet intresserat sig för spel om pengar, har resulterat i en strid ström av misstänkta matchfixningsfall inom svensk idrott.
Fredrik Gårdare är chef för polisens aktionsgrupp mot idrottskriminalitet och arbetar med att bekämpa den organiserade formen av matchfixning i Sverige. Hans bild är tydlig: matchfixarna har opererat ostört under många år.
– De har löpt väldigt fritt, det är därför de har valt det här. De gör sina analyser hela tiden, om vad som ger mest förtjänst till lägst risk. Och det finns väldigt mycket pengar inom idrotten när det gäller betting. De har använt sitt skrämsel- och våldskapital om det behövts. De har tjänat stora pengar tämligen riskfritt, i stället för att kanske ägna sig åt narkotikapartier och problemen det medför, med långa straff om man åker fast.
Internationellt har ytterligare en form av matchfixning, där klubbledningar själva är initiativtagare till korruptionen, vuxit sig allt större. Genom fixade matcher kan klubbar finansiera spelarnas löner eller betala av stigande skulder. Förra året gav UEFA det albanska mästarlaget Skenderbeu, som figurerat flitigt i Europeiska klubblagsturneringar, en tioårig avstängning för att systematiskt ha riggat fotbollsmatcher.
I Sverige har superettan framhållits som en högriskserie för matchfixning. Den höga spelomsättningen i kombination med låga spelarlöner gör serien attraktiv för matchfixare. En svensk superettanklubb kan ha en lönebudget för en hel säsong som understiger pengarna som det går att tjäna på en enda fixad match.
Johan Claesson är samordnare på Riksidrottsförbundet och leder arbetet mot matchfixning. Han tror att fenomenet med klubbar som finansierar sin verksamhet genom matchfixning kan nå Sverige.
– Absolut, det är en risk. Vi har sett det internationellt. Det är oerhört problematiskt. Det kan vara ännu svårare att säga nej, om direktiven kommer från din egen klubb. Där har vi verkligen ett jobb att göra, att den typen av fixar inte får fäste i Sverige.
”Det är så på film, men inte i verkligheten”
De drastiskt ökade möjligheterna till vadslagning på nätet har gjort att även andra, mindre organiserade former av matchfixning, fått fäste. Dessa former av matchfixning kallar Brottsförebyggande rådet för tillfällighetsfixare och solofixare, båda benämningar för matchfixning där ett mindre antal personer manipulerar en match i syfte att tjäna pengar.
– Matchfixningen står generellt sett på två ben. Å ena sidan den organiserade brottsligheten, när det är big business. Å andra sidan är det den småskaliga fixen, som jag tror är den mer vanliga i Sverige. Men det är svårt att veta hur vanlig den är eftersom det är svårare att få nys om den, säger Johan Claesson.
I det senaste Södertäljefallet dömdes två ungdomsspelare för att ha manipulerat en svensk U19-match.
– Man vet själv hur det var att vara sjuttonårig kille. Det är oerhört svårt att säga nej till kompisar och ta rätt beslut alltid. Det stora problemet är att det finns spel på dom här matcherna. Hade man tagit bort spelet, hade problemet varit borta.
För samtidigt som spelbolagen ökat i antal, har spelutbuden växt sig gigantiska. I Sverige går det att spela på fotbollsmatcher ner till division 5, men också på U19- och U21-serier, där många av idrottarna är minderåriga. Möjligheten att erbjuda spel på så låg nivå har lett till en konflikt mellan branschens aktörer.
– Vi har sagt hela tiden att vi vill ha ett förbud mot spel på matcher där deltagarna är under arton år. Vi vill inte ha spel på låga serier, på amatörnivå. Vi, åklagare och polis har samma syn. Sen har vi spelbolagen som lobbar stenhårt för det motsatta. De vill själva bestämma över sitt utbud så mycket det går, säger Johan Claesson.
För att komma åt den organiserade brottsligheten är polisen i behov av människor som berättar om matchfixningen. Men det är svårt att få personer att prata.
– Det är tyvärr en stor rädsla inbyggt i samhället på något sätt, att det kommer bli värre om man pratar med polisen. Det är så på film, men i verkligheten är det så att när polisen är inkopplad, då passar sig yrkeskriminella. Tvärtom går de kriminella då i stället på personer som inte pratat med polisen, säger Fredrik Gårdare.