Här sänks kryssaren
Befälhavaren Rafel Benitez måste bli mer crazy
LONDON. Den kungliga brittiska flottans HMS Liverpool är ett krigsfartyg av Typ 42, byggt för attack, laddat med dödliga vapen.
Det stolta gamla Liverpool FC är oskyldigare.
Det är en skorv som kryssar sig fram med solstolar på däck, frånseglat i sina egna vatten.
Man ska inte underskatta nöjet av en stabil lyxkryssning, men om man står på kommandobryggan och ser en racerbåt vid namn Manchester United försvinna i fjärran önskar man sig kanske en större vapenarsenal ombord.
Kapten Rafel Benitez behöver låna alla torpeder, missiler och kanoner som finns på HMS Liverpool under de kommande veckorna.
När han väl beordrade attack mot Manchester City (1–1) i går var det ont om krut på den gamla skorven:
Torpeden, Fernando Torres, hittade inte målet.
Missilen, Xabi Alonso, var kvar i hamn.
Kanonen, Steven Gerrard, är på reparation.
Sjätte oavgjorda på hemmaplan
Av det hela blev det alltså en kryssning igen. Solstolar kvar på däck. Kryss, kryss, kryss ... oavgjort för sjätte gången på hemmaplan den här säsongen, och som det känns nu kan inte Liverpool FC sänka en barkbåt på två meters håll i Mersey River.
Anar ni en slags sur, cynisk besvikelse här beror det på att jag verkligen trodde på Liverpool i år. Jag gillade det jag såg i höstas och såg fram emot en stenhård fight om ligatiteln ända fram till målsnöret – med Liverpool, så efterlängtat, inblandat igen.
Men det blir alltså för många oavgjorda på Anfield. Fem av de sju senaste nu. Det är kapten Benitez ständiga dilemma: beordrar jag full fart framåt kanske motorerna bryter ihop. Bättre att ta sig säkert i hamn.
Jag vet inte om Liverpools fans är nöjda med att vara tryggt i hamn. De hade kanske hellre varit i farliga vatten och tagit större risker. De hade troligen velat vara ombord på HMS Liverpool, som fick öknamnet ”The Crazy Red Chicken” under Irak-kriget.
City imponerade
Befälhavare Benitez måste bli mer crazy nu om han ska hinna ikapp Kapten Blånäsa, med träben och svart lapp för ögat, som flinande försvinner i horisonten.
Han måste fälla ihop solstolarna, slänga turisterna över bord, bemanna kanonrummet och gå till attack. En kryssning till och Premier League är avgjord.
Mitt i detta får vi inte glömma att Manchester City gjorde en imponerande insats på Anfield. Där fanns lysande sekvenser som fick mig att tänka ... jösses, det fattas bara två, tre riktigt bra spelare och en José Mourinho – sen är City med där uppe.
Robinho var stundtals genial, De Jong är en grym tillgång, Kompany växer allt mer och målvakten Shay Given är allt det han var i Newcastle i höstas – plus lite till.
Craig Bellamy gjorde förresten mål mot en klubb han tidigare representerat – för fjärde gången den här säsongen. Och i nästa omgång möter City ... West Ham.
Newcastle–Everton 0–0, det var troligen en besvikelse för båda lagen.
Men Everton spelade utan Tim Cahill och fick Mikel Arteta svårt skadad tidigt, därför kunde man inte utnyttja övertaget med en man mer på planen.
Newcastles Kevin Nolan (jag har svårt att se honom i annat än i Boltontröja) fick rött direkt efter en stämpling mot Victor Anichebe, och om det finns bara en sak att tillägga:
Nolan, som alltid varit en gentleman mot autografjägare, media, fans och med- och motspelare, väntade i på Anichebe i spelartunneln, sträckte ut handen och bad tusen gånger om ursäkt för en klumpig tackling. Han menade det, och det såg snyggt ut.