Leifby: En av Sveriges mest förbluffande idrottsplatser
Marcus Leifby ser annandagsbandy på Zinkensdamms IP
Med nystoppade strumpor, portföljer blanka som nygräddade toscakakor och en kir i varje ben gick tusentals för att se annandagsbandy på en av Sveriges mest förbluffande idrottsplatser.
Zinkensdamms IP.
Den ger lust, när den kommer, annandagen.
Sedan 50-talet har det spelats bandy på Den helige Stefanos dag, och det som började med genrepsmatcher (”Tomtedansen” mellan Slottsbron och ”Karlstads-Göta”) inför premiären vid nyåret har blivit en idrottslig inrättning hos oss.
Isen är blank, blank ligger isen.
Från Kalix där uppe till det idealiskt, ideellt hemmasnickrade träskrinet i Åby där nere, vidare till mossen i skogarnas utanför Frillesås där borta till Zinkensdamms IP, arenan runt knuten i huvudstaden.
Alltid speciellt att gå hit
Det fanns karpdammar här för länge sedan, men sedan 1936 har det främst varit en plats för intervaller, bågåkningar och skrovliga skenben.
Här har Reymersholm kvalat till allsvenskan i fotboll, Åke Seyffarth hållit världsrekordtempo utan klappskridskor, och eftersom det är FC Krukans hemmaplan har det förmodligen druckits fler korta burköl här än på någon annan idrottsplats i Sverige.
För en bondlurk uppvuxen på idylliskt belägna vallar och skjutskravmärkta ishallar på vischan är det alltid speciellt att gå på Zinkensdamms IP, inklämd där i smatten bakom Skinnarviksberget, ett bergwallskt utkast från Södersjukhuset och intill Tantolundens golv av gräs.
Ett funktionalistiskt idrottsfort mitt i stadens brus, där sången från ståplats blandas med störtande sirener och skrålande suputer och skapar sitt alldeles egna sportläte.
Ett felskär kan vara livsfarligt då du riskerar att hamna ute på Ringvägen, och boende på Krukmarkargatan kan få fönsterrutorna krossade av en illa daskad hörna från höger.
Och där nedanför – den grå lagunen.
”Bempa”, ”Dallas”, ”Pinnen”, ”Tjappe”, ”Snoddas”, ”Sladden” och de andra legendernas 6800 kvadratmeter stora dansbana.
Slog nytt annandagsrekord
Alla som stoppat fötterna i ett par skridskor kan föreställa sig känslan att ta de första, väsande skären på en blankspolad isparkett.
Det är som att hängflyga över en schweizisk alpdal.
Naken.
Vändkorsen fick sig en omgång den här eftermiddagen, 6498 personer (nytt annandagsrekord med 80 personer för Hammarby) ville in i kylan och avslag flyttades fram en kvart.
Trots det var bortalaget inte alls med när matchen började och Hammarby gjorde fyra mål på 22 minuter.
– ARE YOU SIRIUS!?
– Nej, vi är Hammarby.
1–0 genom Ted Bergström som med klubban mot bröstet tog ”ned-med” sig en boll från Adam Gilljam (båda tidigare Broberg-spelare, påminde bandyoraklet Lasse Sandlin) och dammade till.
2–0 skickade David Pizzoni Elfving in med sin oxpiska, minuten senare stötte Jabob Bucht in 3-0 med en mottagning och volleyknack utan isstuds emellan, och vid 4-0 rundade Simon Folkesson ett helt försvar och snett-inåt-bakåt-petade bollen till David Thorén ensam mitt bland åtta passiva Sirius-spelare.
Thorén var så ren, och så nära mål, att han hade gjort mål med en tandpetare.
Så, avgjort, eller?
Tror ni på tomten också?
Hade tuggat sig hela vägen till knogarna
Någon minut före paus lirkade Kalle Mårtensson in reduceringen, och tio minuter in i andra fixade Victor Lundberg 4–2 på hörna.
Halvtimmen kvar, en hel tidsålder i bandy, och visst blev det spännande den här gången också.
Långskånken i Sirius-målet, Erik Persson, storspelade (tog en straff, och några frilägen) och 4–3 kom som på beställning.
Hade inte folket på Zinkens haft handskar på hade de tuggat sig hela vägen in till knogarna, men med minuten kvar att spela kunde ändå Hammarby avgöra matchen med ett 5–3-mål när Jakob Bucht och Adam Gilljam väggade sig fram och igenom och i mål.
Seger för Bajen, ett välkommet tillskott i hårt ansatta räkenskapsböcker, och ett skutt uppåt i tabellen, närmare de gröna placeringarna på text-tv-sidan 368 som innebär kvartsfinal.
Efter ärevarvet och matchen tog hammarbyarna sina portföljer och sin gladlynthet och traskade bort till ”Jerkahallen” för att se handbollslaget ta sig an Torslanda.
En annan hall, en annan sport.
En annandag.