Upplagt för ett norskt tour-party

Petra Thorén

Thorén: Men Stina får oss att hoppas

LENZERHEIDE. Det är som upplagt för ett tio dagar långt norskt tourparty.

Men så här före start biter vi väl oss fast vid de svenska godbitar som ändå finns.

Charlotte Kalla verkar ha energi för att skapa en ny tour-klassiker.

Men det är Stina Nilsson som får oss att tro på ett riktigt gott nytt skidår.

helskärm

Den yttre skidvärlden är inte sig lik. De schweiziska alperna ligger på årets sista dag bruna som ett marslandskap med vita remsor av konstsnö.

Men i spåren är det mesta som det varit både tidigare i vinter och förr om åren.

Norska landslaget dominerar.

Vad finns att hämta för oss?

På damsidan är Therese Johaug en så stor favorit att vi mest undrar med hur stor marginal hon ska vinna.

På herrsidan är Martin Johnsrud Sundby också en klar favorit. En småleende Petter Northug stod framför oss på nyårsaftons kväll och sa att han minsann sett Martin träna i Davos så det där med att landslagsvännen ­varit sjuk nog inte ska vara ett större problem.

Så vad finns det att hämta i Tour de ski för svensk del?

På herrsidan inte mycket mer än kanske ett par bra sprintlopp av Emil Jönsson, en stabil Martin Johanssondistans och kanske en fräckis av någon av de yngre åkarna.

På damsidan mer.

Charlotte Kalla har sedan hon slog igenom och vann Tour de ski blivit en vuxen kvinna. Hon har tagit OS-guld, vunnit VM-guld och haft djupa svackor på vägen.

Formen under världscupen hittills i år har varit varierande. Charlotte Kalla har blandat pallplatser med mindre smickrande resultat (svag jaktstart i Kuusamo, svag stafettsträcka i Lillehammer och en sjundeplats i fristil 15 km i Davos), men även inför VM i Falun i fjol hade Charlotte Kalla en tung period.

Vi minns bottennappet i FIS-tävlingen i Falun efter nyår.

Vi minns också superformen i VM.

Utmaningen den här gången är att Charlotte Kalla och hennes team inte har en två månaders period för att i lugn takt toppa formen, och vad svackorna har berott på vet hon inte själv. Överträning? Knappats. Då kommer man inte på pallen.

”Hade jag inte haft pallplatserna med go känsla hade jag varit mer orolig. Jag kan inte säga något om formen, vi får se när vi drar i gång. Men jag är väldigt sugen på att börja tävla nu. Vi är äntligen vid säsongens höjdpunkt”, säger Charlotte Kalla.

Hon har efter segern 2008 inte varit framgångsrik i Touren.

Men jag vägrar ge upp tanken på att Charlotte Kalla inte ska slå oss med häpnad på nytt. Om det så blir en och annan svordom längs spåren må vara hänt.

Det tar vi gärna en gång till.

Nästan ensam på stadion

Men den åkare som väcker vårt stora hopp är Stina Nilsson.

När skymningen lade sig över stadion i går körde Stina Nilsson ett fartpass. I stort sett ensam i de upplysta spåren ­fräste hon runt sprintbanan medan Charlotte Kalla och Therese ­Johaug höll presskonferens.

Stina Nilsson går sina egna vägar. Hon följer sin plan och den är att åka snabbt och klara sig hela vägen upp på Alpe Cermis – och äta mycket mat på vägen dit.

Stina Nilsson har två sprintlopp på sig att plocka viktiga bonussekunder på. Flera distanser är i klassisk stil vilket ­passar fröken Nilsson. Kapaciteten att orka längre lopp finns där numera också. Det har hon bevisat ­tidigare i vinter, inte minst med andraplatsen i minitouren i Kuusamo.

Osäkerhetsfaktorn är hur Stina Nilssons unga kropp och sinne kommer att hantera åtta lopp på tio dagar.

”Det ska bli tuff match mot kroppen. Det kommer att bli något helt nytt. Jag gillar ju att träna, så det borde bli bra”, säger Stina själv.

Vi biter oss väl fast vid det.

Det borde bli bra.