Etablerade anfallsspelet blev Sveriges fall i OS
Publicerad 2012-08-03
Sportbladets Petra Thorén om Sveriges tunga förlust
Sverige är utslaget ur OS.
Sverige förlorade kvartsfinalen mot Frankrike med 1-2.
Frankrike fick sin revansch, den svenska drömmen om medalj sprack - och det kändes väldigt väldigt onödigt.
"Kan inte någon ta tag i det här" ropade en svensk supporter bakom mig i mitten av andra halvlek.
Och det var väl så vi kände alla svenskar här.
Det var ingen stor match på något sätt, men Frankrike (av rädsla, sa de franska journalisterna) gav Sverige möjlighet att ta tag i matchen.
Redan från början spelade Frankrike avvaktande och är det något som egentligen passar det svenska laget illa så är det att föra spelet.
Svagt av Lindahl
Det fanns perioder i första halvlek där, jag minns främst efter ledningsmålet och några minuter framåt att Sverige spelade klokt, säkert men utmanande.
Men sen bjöds fransyskorna in i matchen.
Två fasta, två mål.
Tyvärr var det en svag insats av målvakten Hedvig Lindahl (igen) som bäddade för kvitteringsmålet, Hedvig Lindahl fick en alldeles för tam undanboxning av bollen som hamnade hos Marie-Laure Delie som trots att det var tre svenska spelare kring henne fick sätta 1-1.
1–2 kom efter en frispark.
Sverige hade möjligheter att vända matchbilden i andra.
Men det var lite som en lång väntan på att något skulle hända.
Sviktat i anfallsspelet
I den 72:a minuten hade Nilla Fischer ett bra avslut, men som flera gånger tidigare var Frankrikes målvakt rätt placerad.
I den 82:a minuten valde förbundskapten Thomas Dennerby att gå ner på trebackslinje och in med offensiv kraft med en anfallare till i Madelaine Edlund.
Det blev ett visst tryck, men inte tillräckligt klara chanser.
Sverige räckte inte längre än så här.
Laget kom hit med flera skador på ordinarie spelare, helst i backlinjen. Men det är inte där som spelet varit svagt.
Det är det etablerade anfallsspelet.
Där har Sverige en del att jobba med inför hemma-EM nästa sommar.