Wennerholm: Stockholms stadion blir utfryst från Diamond League
När Bauhausgalan skulle visa sin värdighet, slog vädret till med full kraft.
Regn, kyla, drivis.
För längdstjärnan Juan Miguel Echevarria, van vid konstanta 25-30 plus hemma på Kuba, måste det ha känts som en expedition till Nordpolen.
Och nu tror jag Stockholms stadion blir utfryst från Diamond League.
Men om det finns litet hopp att Bauhaus-galan får behålla sin Diamond League-status, så knäcktes inte de svenska stjärnorna av kylan.
Thobias Montler slog hela kopplet av världshoppare i längdtävlingen och har växt till ett litet medaljhopp inför VM i Qatar i månadsskiftet september/oktober.
Skåningen har tagit klivet in i världseliten, sedan han flyttade till Göteborg och tränaren Yannick Tregaro.
Montler hoppade ju 8,43 på Torremolinos för bara en vecka sedan. Och även om han hade icke godkända +2,4 meter per sekund i ryggen, så skvallrar det om den nya kapaciteten.
Nu blev det 8,22 i kylan, ett nytt personligt rekord och tvåa i Sverige genom tiderna bakom Michel Tornéus.
Och då är han inte ens i toppform.
Två stora guldfavoriter
Nej, det ser väldigt ljust ut ör svensk friidrott med två givna världsettor i Daniel Ståhl i diskus och Armand Duplantis. Båda är redan stora guldfavoriter inför VM i Qatar.
I London senast 2017 var Daniel Ståhls VM-silver den enda svenska medaljen.
Nu är Ståhl i världsrekordform och visade det när diskusen landade kring 73 meter i hans femte kast, där han tyvärr trampade över.
Nu vann han ändå lekande lätt på 69.57. Ett världsresultat det också.
Han har gjort över 69 meter i åtta av tolv möjliga kast den här säsongen.
Det där världsrekordet kommer.
Det är bara en tidsfråga.
Lagom kaxig, lagom tjurig
Jag var också glad över 19-årige Henrik Larssons presonliga rekord på 200 meter - 20.81. En riktig rivstart på säsongen.
Jag är tämligen övertygad om att han kommer att vara Sveriges bästa sprinter genom tiderna när den här säsongen är över.
Lagom kaxig, lagom tjurig, enormt talangfull.
Det känns som svensk friidrott har en generation på gång som kan närma sig medaljskörden från Paris 2003, då världen talade om ett svenskt friidrottsunder.
Då blev det fem medaljer - två guld, ett silver och två brons.
Men medan det ser extremt ljust ut för svensk friidrott, ser det mörkare ut för Bauhaus-galan.
Och när det väl var dags var vädret ännu sämre.
– Bara vi slipper regn, sa kvinnliga diskusstjärnan Sandra Perkovic inför tävlingen.
Men det regn som inte skulle komma förrän efter galans slut, föll nu redan från början och kroatiskan blev femma, hennes sämsta placering på nio år. Nu slutade det i alla fall regna när huvudgalan startade.
Men hoppet om åtminstone femton grader i luften, tvärdök till omkring tio.
Angelica Bengtsson hade packat ner hela vintergarderoben inför stavtävlingen.
Det var mer bandyfinal än friidrott.
Portföljväder.
Sista galan behövde
Bara tanken på att tvingas klä av sig halvnaken och tävla fick mig att huttra ännu mer där uppe på pressläktaren.
Det var det sista den här galan behövde.
För i år gällde det att visa sig från sin bästa och soligaste sida när Diamond League ska krympas från fjorton till tolv tävlingar nästa säsong. Och när stora Berlin ska in igen till nästa säsong, ska tre tävlingar bort.
Jag tror den här kvällen definitivt fick Bauhaus-galan att frysa inne nästa år.
Det enda positiva med vädret är att inramningen blev färgstark, då hela publiken satt i huvudsponsorns knallröda regnställ.
Men det var en klen tröst.
Resultaten blev ändå bra, men jag tror inte det hjälper en gala som redan rankas bland de minsta.