I mina ögon är det ett kardinalfel, Sundhage
Wegerup: Varför flyr ni Sverige?
Bättre fly än illa fäkta.
Den princip som det svenska VM-landslaget tycks följa.
Fel, fel, fel.
Man ska inte göra enkla saker svåra.
En av livets bästa grundregler i mina ögon.
Sverige ska spela VM i fotboll. Kan det bli mycket bättre?
Kanske, om man heter Pia Sundhage och Lilie Persson och ska ta ut laget. Skador, skavanker och frågetecken satt och trängdes och skavde med den svenska landslagsledningen, på resan över Atlanten.
Kraven på medalj har redan tonats ner till förhoppningar.
Sverige är i brygga på förhand.
Så hur hanterar man det?
Genom att fly fältet. De blågula damerna lämnade Sverige så fort som man bara kunde samla trupperna.
I mina ögon ett kardinalfel, redan i uppladdningen till VM.
Låsta av klubblagen
Sant är att man inte kunde samlas tidigare. Många av spelarna var låsta av sina klubblag.
Lika sant är att jetlagen också måste hanteras, att vara på plats i tid kan vara avgörande.
Men. Ändå.
VM spelas i Kanada. Det är långt för journalister och supportrar att åka, vilket tyvärr redan på förhand minskar intresset. Matcherna går på hopplösa tider, sent. Något som också minskar intresset och tittarsiffrorna.
Då behöver Sverige all draghjälp man kan få.
Det får landslaget inte genom att fly till Kanada så fort det bara gick.
Några dagars, kanske bara två, tre stycken, uppladdning på hemmaplan hade varit en bra kompromiss. Ett kort läger nära Stockholm med maximal mediabevakning och mycket fans på plats. Publik på träningarna, autografer, intervjuer.
Sol och moln. Förväntan och krav i skön blandning.
Mer stämning, mer laddning
Kanske lite mer press på spelare och ledning men också mer stämning, mer laddning.
Nu känns det lite som om allt handlar om att minimera kraven och riskerna. Undvika rubriker och stress. Dra sig undan och ligga lågt.
Jag förstår tanken bakom men delar den inte.
På samma sätt som jag tycker att den svenska landslagsledningen gör fel när de stängt till ordentligt kring damerna på plats nu i Toronto.
Få tillgängliga spelare. Lite tid för intervjuer. Allt uppstyrt och åtstramat.
I mina ögon är det ett feltänk.
Dels för att damlandslaget fortfarande behöver publicitet på ett annat sätt än herrarna. Jag önskar att det inte var så, som jag önskar det... Men verkligheten är denna. En bitter bismak, men ett ärligt erkännande av att damlandslaget behöver varenda tänkbar journalist man kan få på plats.
Det får man inte genom att man drog så fort det gick till Kanada. Och nu snålar man dessutom med tillgängligheten på plats, för de få som är där.
Men mest av allt handlar invändningarna om behovet av att bygga en stämning.
Det är VM, det är fest, för guds skull!
Jag säger samma sak, som jag ofta sagt kring herrarna, när det rått domedagsstämning på vissa presskonferenser: ni har ju det finaste uppdrag man kan få i svensk fotboll!
Var glada!
Det är stort, det innebär ansvar, men mest av allt måste det vara underbart. Så var glada!
VM i Kanada blir det största mästerskapet i damfotboll någonsin. Så varför inte njuta? Varför inte öppna upp så mycket det går för media och fans?
Ta kritiken med en klackspark, slå ur underläge, gilla läget, slappna av och ”enjoy the party”.
Pia Sundhage har mycket att bevisa i detta VM.
De största stjärnorna, som Lotta Schelin, Caroline Seger och Kosovare Asllani, ännu mer.
Jag vill se dem gå in i VM leende, laddade och med allt att vinna och inget att förlora.
Inte i denna stela, underliga stämning som rått hittills, även på presentationen av truppen i Stockholm.
Jag har all respekt för att landslaget vill ha en proffsig, lugn uppladdning utan störande rubriker.
Men till en viss gräns.
Att vara i VM innebär också att vara i hetluften och att älska det och hantera det.
Annars har man inget där att göra.
LÄS ÄVEN: Förvaret: ”Vi har inte så många dagar ihop”
FOTNOT: Sverige premiärspelar i VM mot Nigeria den 8 juni kl.22.00 svensk tid. Övriga matcher i gruppspelet: USA (13 juni. 02.00) och Australien (17 juni 02.00).