Thorén: Oavgjort mot världsmästarna – det ger hopp om medalj

Petra Thorén

Det var när jag stod med Lotta Schelin och diskuterade slarv och förutsägbarhet i anfallsspelet som det slog mig.

Sverige har kommit en bra bit mot medalj när vi kan diskutera lagets svagheter – efter en jättematch mot världsmästarna.

Ett resultat som i går kväll visade sig innebära att Sverige är klart för kvarts­final i OS.

Under lördag kväll satte sig landslagsledarna och räknade på sitt hotell i Coventry.

Hur var det nu här? Noll poäng för Nya Zeeland och noll för Kamerun.

Innebär det inte..? Jo, men visst – resultaten i grupp E betyder att Sverige, med fyra poäng inför sista matchen, minst går vidare som en av treorna. Men det är en match kvar att spela, Sverige slåss om första eller andraplatsen med Japan.

Jag skrev själv häromdagen att den lättaste vägen mot semifinal är att bli tvåa i gruppen, det står jag fast vid. Hellre Storbritannien än Frankrike om man får välja.

Men Sverige kan givetvis inte tänka på något annat än gå in och vinna mot Kanada.

Man kan möjligen också se sista matchen i gruppen som ytterligare en chans att sätta pusselbitarna innan det brinnande slutspelsallvaret börjar.

Finns anledning att tro på Blågult

Matchen mot Japan i går bjöd länge på ett riktigt bra försvarsspel. Sverige spelade enligt sin plan, kompakt, aggressivt och med kontroll.

Nog tröttnade de jagande mittfältarna i andra halvlek, visst blev ytorna större och man-man-situationerna fler men Sverige med en grymt säker (så tystar man kritik) målvakt i Hedvig Lindahl stod emot.

Det finns stark anledning att tro på det här laget, trots att man drabbats av skador på etablerade stjärnor som Charlotte Rohlin, Sara Larsson, Therese Sjögran och att man saknar mammalediga Josefine Öqvist.

En av anledningarna heter Emma Berglund.

Hon kom till den mixade zonen med en plastpåse med frön och torkad frukt. ”Vår häxblandning” sa Emma och plockade en portion. Landslagsledningen ser till att spelarna fyller på för snabb återhämtning.

Emma Berglund har tillsammans med Linda Sembrant bildat ett utmärkt mittbackslås som i går stod emot världens bästa anfall.

Men det fanns saker att bättra på.

”Vi slarvade både Linda och jag i passningarna” säger Emma Berglund. Och det är där jag landar diskussionen med Lotta Schelin en stund senare.

Sverige skulle spela sig ur pressen med ett lite längre alternativ för att vinna yta, de skulle söka djupledshoten.

Men det innebär inte att alla bollar så fort som möjligt ska skyfflas upp på Lotta Schelin, inte heller lyftas långt och orimligt för Sofia Jakobsson.

Vill få mer kreativt anfallsspel

De japanska spelarna var rädda för Lottas snabbhet, teknik och ”very looong legs” och backlinjen föll. Att då bara skicka långt på Lotta Schelin blir alldeles för lättläst.

”Det är frustrerande ibland” säger hon.

Vi talade en lång stund om det och samtalet kändes till slut ganska befriande.

Sverige spelar oavgjort och håller nollan mot världsmästarna och vi vill reda ut hur anfallsspelet ska bli mer kreativt, effektivt och nyanserat.

Det inger hopp.

Jag ser gärna hur den utvecklingen sker i ytterligare fyra OS-matcher.