Alfelt: Det är en bragd om de håller sig kvar
FALKENBERG. Pappa-son-fajten fick vi inte se mer än i knappt tio minuter.
Vi fick knappt se en fajt överhuvudtaget.
Vi såg ett stabilt Falkenberg jobba sig bort en bit från nedflyttningsstrecket mot ett Helsingborg som inte gjorde mycket.
HIF-tränaren Roar Hansen hade satt lagets offensiv på avbytarbänken från start. David Accam sparades för att inte bli mer sliten och effekten blev förödande. Noll avslut på mål före paus. Några brända bra lägen av Arnor Smarason innan han byttes ut i andra.
I en timme minus en minut anföll Helsingborg utan fart, utan spets och i total avsaknad av precision. Något måste göras så Roar Hansen bytte in David Accam för att åtminstone garanterat få fart och förhoppningsvis också ett attackspel som verkligen skulle bli en utmaning för det väl organiserade Falkenbergsförsvaret.
Det såg lovande ut direkt men redan två minuter senare gjorde Stefan Rodevåg 2–0 för Falkenberg.
Förlorade tidigt matchen om mittfältet
Motivation är ofta avgörande i fotboll och när man kämpar för att undvika att ramla ur en serie är man kanske mer motiverad än till och med när man kämpar om Europaspel.
Falkenberg gick in i matchen medvetet om att man hade råd att både förlora mot Helsingborg och även nästa match mot Halmstad och ändå av egen kraft kunna säkra kvalspel i sista omgången hemma mot Mjällby.
Motivation och en sorts trygghet är ännu bättre att ha med sig in på planen än den nöjdhet som Helsingborgsspelarna naturligt nog kanske känner nu sedan en länge krisartad säsong räddats till ett nytt försök nästa år.
Helsingborg förlorade tidigt matchen om mittfältet. Darijan Bojanic var ineffektiv på kanten. Johan Mårtensson och Elias Andersson vägde lätt mot David Svensson och Dan Keat i mitten. Christoffer Andersson, som inte får förlängt kontrakt med HIF, var den som fungerade bäst såväl offensivt som defensivt.
Falkenbergs offensiv var inte heller direkt sprudlande men den byggdes upp av en tanke och man skapade chanser på nästan varje fast situation i inledningen med fina inlägg.
Tobias Karlsson nickade in en bra skruvad hörna från Adam Eriksson och det var farligt så gott som varje gång bollen lyftes in mot HIF-målet där HIF-försvararna förlorade en majoritet av nickduellerna.
Det är en bragd
Att Falkenberg ser ut att kunna klara sig kvar i allsvenskan är en bragd om man ser till de oerhört låga förväntningar alla hade på laget inför seriestarten.
Ser man till vad laget presterat på planen är det klart välförtjänt. Man har gett sig själv chansen genom att spela som ett lag med uppoffrande insatser för varandra. Plus att laget har bra fotbollsspelare. Bröderna Anton och Calle Wede håller hög klass som kantspelare.
Pappa-son-matchen, då?
Ja, den vann Henrik Larsson solklart med sin taktik och sin förmåga att få detta lag att ge allt när det verkligen behövdes.
Jordan rörde bollen en gång och klackade då. Snyggt men inte mer.