Så luras de på miljoner: ”Tragiskt och katastrofalt”
Sportbladet granskar idrottens stora orättvisa
Uppdaterad 2017-05-19 | Publicerad 2017-05-16
Klubbarna har varit nerlagda i åratal men styr ändå var skattepengarna hamnar.
Sportbladet har granskat en av svensk idrotts största orättvisor.
Så här håvar förbunden in miljoner på orent spel.
I helgen arrangeras Riksidrottsmötet i Karlstad. Sällan blir det lika tydligt vilka som står innanför och utanför den svenska idrottsfamiljens viktigaste organisation.
Riksidrottsförbundets (RF) 71 medlemmar delade 2016 på 1,6 miljarder kronor, närapå allt skattepengar, varav mycket betalades ut i så kallat aktivitetsstöd. Fotbollen som är störst fick 300 miljoner, men också de mindre kom över någon miljon vardera.
Samtidigt kämpade mindre förbund, vars årsomsättningar räknas i tusenlappar, för att upptas i RF och ta del av samma fördelar. Bidragen lockar, men också att RF-medlemmar brukar ha lättare att ordna sponsorer och föreningslokaler.
Med så höga insatser bevakas gränsen noga.
Till mötet i Karlstad har nio förbund ansökt om medlemskap, men varken cheerleading, lacrosse, padel eller surfning ser ut att bli invalda. RF har dragit i handbromsen och föreslagit att dörren ska vara stängd för nya sporter i två år.
Har de ens en verksamhet?
För mindre sporter är RF:s storlekskrav ett av de svåraste kriterierna. Finns inte 25 verksamma föreningar i Sverige platsar du inte. Regeln är på pappret rättvis, men verkligheten är en annan.
När föreningsantalet räknades i december 2016 verkade alla RF-sporter hamna på rätt sida. Fast några hade knappa marginaler. Svenska bob- och rodelförbundet listade 29 föreningar, Svenska landhockeyförbundet 28 och Svenska dragkampförbundet 26.
Men RF kontrollerar inte mycket mer än att föreningarna har organisationsnummer, vilket du ansöker om en enda gång. Det är förbundets ansvar att kontinuerligt rensa bort klubbar som har slutat, bytt inriktning, misskött sig eller på annat sätt inte har kvar verksamheten – trots att bortfallet kan drabba dem själva.
För att granska om förbunden verkligen har 25 verksamma föreningar har Sportbladet ringt runt till de listade klubbarna och ställt de mest elementära frågorna:
Finns ni fortfarande? Har ni en verksamhet? Finns det en enda medlem hos er som utövar sporten?
”Bara för att sälja lotter”
Under arbetet har vi sprungit på exemplariskt skötta föreningar, men också rörelser som inte minns när de senast hade en träning.
– Vi försvann för tio år sedan, säger ledaren för en rodelklubb som förbundet listar som aktiv.
– Vi kallade oss förening bara för att sälja bingolotter, men det har vi slutat med för länge sedan, säger en man i en fiskeklubb som castingförbundet anser vara aktivt.
– Vi slutade att finnas 1984. Det är väldigt konstigt att vi står med, säger en kvinna i en listad dragkampsförening.
Inget av förbunden som Sportbladet har granskat har en korrekt förteckning över antal aktiva föreningar. I vissa fall är skillnaderna obetydliga medan det i andra fall är avgörande för hela medlemskapet i RF.
Skulle RF:s regler tillämpas hade fyra förbund direkt ha fått bidrag strypta: dragkamp, landhockey, bob och rodel samt casting. I förlängningen skulle de, som samtliga varit medlemmar sedan 50-, 60- och 70-talet, riskera uteslutning och bli av med pengar som utgör uppåt 90 procent av deras omsättning.
* Fotnot: Det officiella antalet föreningen är hämtat ur RF:s verksamhetsberättelse 2016, som i sin tur hämtar dem från databasen Idrottonline. Antalet verksamma föreningar baseras på samtal till klubbarna där de själva får ange om de har någon verksamhet inom den berörda idrotten.
”Vi har jobbat häcken av oss”
Förbunden som står utanför RF reagerar starkt på Sportbladets granskning. Varför måste deras verksamhet uppfylla kriterier som andra slipper?
– Ur idrottslig synvinkel är det tragiskt och katastrofalt. Vi har jobbat häcken av oss för att uppfylla alla riktlinjer till punkt och pricka, ändå får vi inte in mer än 25 000 kronor om året, säger cheerleadingförbundets vice ordförance Katarina Eriksson.
– Våra medlemspengar går till overheadkostnader. Det slipper de som är invalda. Jag tycker att det är orättvist. Varför ska vi bli någon typ av B-lag? säger islandshästförbundets ordförande Jan Ljungholm.
I lacrosseförbundet har man länge misstänkt hur verkligheten ser ut.
– Inofficiellt vet alla att kommer man med i RF åker man inte ur. Det är klart att vi vet om förbund som är representerade men som inte uppfyller kraven. Det har alltid känts som ett stort hinder: vi måste växa oss superstora för att komma med medan många andra idrotter inte behöver upprätthålla samma siffror, säger John Sagrelius, utvecklingsansvarig.
Vad tycker du? Diskutera här
OBS! Den här artikeln har tidigare innehållit ett liveflöde som inte längre stöds av vår nuvarande sajt. Övrig text i artikeln kan fortfarande innehålla syftningar till det flödet.