Kajsa i medaljtårar

”Det vara kom över mig”

HELSINGFORS

Efter åskan, blixtarna och störtregnet över Helsingfors kom ett nytt.

Ett svenskt medaljregn.

Och nya tårar.

helskärm

Kajsa Bergqvist kunde inte hålla tillbaka känslorna när hon fick ställa sig på prispallen med två timmars försening.

- Nej. Jag trodde inte att jag skulle gråta en gång till, då jag haft ett dygn att smälta allt. Men det kom bara över mig, säger Kajsa.

Framför henne på bronsplatsen stod Emma Green då den svenska nationalsången ekade ut över ett dyblött Olympiastadion.

Då hade Kajsa fått vänta och vänta och vänta.

Helt uppe i varv

- Jag trodde inte det var sant. Jag har aldrig sett ett värre åskoväder och så mycket regn. Massor av utrustning bara flöt omkring utanför fönstren där jag gick och väntade, säger hon.

Det var en märklig scenförändrig, då de svenska medaljtjejerna poserat för guldbilder på svenska ambassaden bara några timmar tidigare.

I 25-gradig värme och solsken.

Kajsa, Carolina Klüft och sensationen Emma Green.

Kajsa hade inte fått många timmars sömn efter guldnatten.

- Nej, jag somnade kanske vi halv sex på morgonen och vaknade två timmar senare. Det gick inte att sova längre. Jag var fortfarande helt uppe i varv.

Nu ska hon bara njuta, men hon kommer inte att stanna I Helsingfors för att se Stefan Holm hoppa final på söndag.

- Nej, det får jag se på tv, tyvärr. Jag måste hem, säger hon.

- Men Stefan är storfavorit och jag tror på ett nytt guld för honom. Han är världens bästa höjdhoppare.

Världens bäste m a n l i g e höjdhoppare, kanske hon skulle ha tillagt.

Mats Wennerholm