Chocklönerna

Monstersummorna hotar svensk speedway

Med en inkomst på 100 000 kronor per match toppar Nicki Pedersen den hemliga löneligan.

Rune Holta kräver 4 800 kronor för varje inkörd poäng och närmare 400 000 kronor i sign on-bonus, vilket gör honom till elitseriens näst bäst betalde förare.

Sportbladet kan avslöja chocklönerna som hotar speedwayklubbarnas existens.

Många elitserieklubbar blöder ekonomiskt.

Förarna är medvetna om problemet.

– Jag är orolig. Det är dags för klubbarna att dra i handbromsen, säger VM-stjärnan Andreas Jonsson.

Speedway är en sport utan bromsar, inte minst när det gäller lönekarusellen. Medan flera klubbar släpar på växande skuldberg fortsätter förarna att kvittera ut direktörslöner.

Lejonen betalar Nicki Pedersen 100 000 kronor – per match. Det betyder att dansken i år kan tjäna 2,2 miljoner. Klubbens huvudsponsor, som även stöttar danskens VM-satsning, täcker halva kostnaden.

– Vi går inte ut med vad våra förare har i ersättning, men Nicki har bra mycket bättre betalt än den som har näst högst betalt i Lejonen. Det finns bara en som är bäst i världen, säger Joakim Olsson, Lejonens ordförande.

Gislavedsklubben blev svenska mästare 2008 – men ekonomiskt blev det en förlust på 100 000-tals kronor.

Dyrt – att vinna

Det har inte helt oväntat med de skenande lönerna att göra.

Med tanke på att merparten av förarna i elitserien får betalt efter antalet inkörda poäng är det få klubbar som har råd att bli svenska mästare.

– Så kan man faktiskt säga. Det är kostsamt att vinna, säger Joakim Olsson.

Förra säsongen var det bara Dackarna, Rospiggarna och Elit Vetlanda som inte släpade efter med löneutbetalningarna.

För Piraterna började likviditetsproblemen redan i juni. Enligt Sportbladets källor tjänade då Ryan Sullivan 6 000 kronor per inkörd poäng, Mikael Max 3 800 kronor.

Även de så kallade bonuspoängen, som ska förhindra en intern kamp mellan lagkamraterna, är lönegrundande.

För de utländska förarna tillkommer en reseersättning på 5 000–8 000 kronor per match.

I dag är Rafal Dobrucki dyrast i Motalalagets trupp. Polacken tjänar 4 000 kronor/poäng och fick 50 000 kronor för att skriva på kontraktet.

Få av förarna i den svenska ligan tjänar sämre än 1 500 kronor/poäng.

– Jämfört med andra sporter är förarna underbetalda, men de tjänar för mycket sett till klubbarnas omsättning. Något måste hända om vi ska hålla på i många år till, säger Stefan Andersson, Piraternas lagledare.

Holtas krav ”orealistiska”

Rune Holta ställde enligt många klubbledare orealistiska krav när han i höstas erbjöd sina tjänster:

350 000–400 000 kronor i sign on-bonus.

12 000–15 000 kronor i garantilön/match.

4 800 kronor/poäng.

Norrmannen hamnade till slut i Indianerna, som betalar reseersättning och 3 000 kronor/poäng.

En hemlig sponsor står för resten.

Företagssponsring kallas personalkostnaderna som hamnar utanför lönebudgeten.

– Det betyder mycket för klubben. Annars hade vi inte haft råd att ta hit Rune Holta. Vissa klubbar kör på tills det går åt skogen, men Indianerna har alltid varit försiktiga med betalningarna, säger lagledaren Daniel ”Dalle” Andersson.

Levt över sina tillgångar

Andra klubbar, som Smederna och Lejonen, har levt över sina tillgångar och tvingades sänka lönerna inför säsongen.

– Förarbudgeten ska trimmas med en halv miljon. De klubbar som spekulerar i ökade publikintäkter får det svårt. Ett par klubbar gick i konkurs under högkonjunkturen. Mitt ekonomiska sinne säger att det inte blir lättare att visa plusresultat i lågkonjunktur, säger Joakim Olsson.