Tre flugor i en smäll
Wennman: Fergusons regi bäddar för tre segrar
LONDON. Scengolvet är skurat och klart, Drömmarnas Teater slår upp portarna i dag för en unik matinéföreställning:
”Tre Flugor I En Smäll”, regisserad av Sir Alex Ferguson.
Fluga 1: För första gången sen 1999 (2–1 mot Tottenham) kan Manchester United vinna ligatiteln inför sin egen publik på Old Trafford. Det är ett märkligt faktum att laget säkrat nio av sina tio Premier League-guld på bortaplan – eller i kostym.
Fluga 2: Att Sir Alex ställs mot en av sina absolut värsta rivaler, Arsenals Arsene Wenger, ger en extra krydda åt anrättningen. Wenger har lagt sig platt de senaste dagarna och gett Ferguson full credit i en sällsynt uppriktig kapitulation, men alla fattar ändå hur skönt det skulle vara för United att vinna titeln mot just Arsenal.
Tål inte Benitez
Fluga 3: Räknar man de sju titlar United tog innan ligan bytte namn kan det alltså bli den 18:e sammanlagt i dag. Det är det magiska talet. Det var vad det mäktiga Liverpool kom upp i innan Arsenal och United stormade in på scenen och tog över. Om Sir Alex kvitterar till 18–18 idag kommer det att svida i alla liverpoolfans, för att inte tala om hur dåligt Rafael Benitez kommer att må.
Benitez har utvecklats till Fergusons absolut största fiende. De två tål helt enkelt inte varann, vilket kanske framgått av det smutsiga ordkriget under säsongen.
Manegen är alltså krattad för en jubelorgie med Sir Alex buren i guldstol inför 76 000 på Old Trafford.
Inte många tror att det kan sluta på annat sätt.
Men...det finns ju alltid ett men...vi har upplevt dukade bord och inställda guldfester förr.
United får brottas med prestationsångest
Ni kan räkna med att Arsenal tänker göra allt för att sabba partyt. I såna här lägen, när det egentligen inte finns nåt annat än hedern att spela för, kan det plötsligt släppa. Det är United som får brottas med prestationsångesten, och jag har sett det hända rätt nyligen:
När United skulle ge hemmapubliken en jätteshow i derbyt mot City i våras, på minnesdagen av München-katastrofen, låste sig alltihop. Det var mycket märkligt att se. Ett rätt mediokert City vann med 2–1, ingenting blev som Old Trafford tänkt sig.
Händer det nåt liknande i dag – och vi vet alla vad Arsenal kan när laget får flyt – inträffar två saker:
1) Vi får döpa om den här pjäsen till ”En Fluga I Soppan”.
2) Det blir en ruggigt dramatisk sista omgång nästa söndag (om Liverpool gör sitt mot West Bromwich). Då kan United plötsligt stå inför kravet att ta poäng borta mot ett desperat Hull som slåss för sitt liv i botten.
För övrigt begriper jag knappt att säsongen snart är slut. Det har gått vansinnigt fort. Men så är det alltid när man har roligt, jag har sett 50 matcher live i England sen i augusti och en del av dem har varit såna som jag kommer att minnas resten av livet. Bäst: Chelsea–Liverpool 4–4 i Champions League.