Hur var det med Sverkers Peking-anka?
Det blåste upp till mediastorm när Sportbladet publicerade bilder från uppvärmningsarenan på Susanna Kallur inför första försöksloppet. Kallur hade fått smärtstillande och var inte helt i balans, berättade Mats Wennerholms text och Jimmy Wikströms bilder dagen därpå.
Rubriken var ”SANNA I TÅRAR – Grät efter spruta mot smärtan”.
En annan tidning hade inte varit där och kontaktade någon som kunde lansera teorin om att bilderna inte talade sanning. De hittade landslagets doktor Sverker Nilsson:
– De frågade mig om hon grät men det gjorde hon aldrig. Jag vet inte var de hade kokat ihop det nånstans. Det verkar vara en klassisk anka, sa doktor Sverker till Expressen.
Det påminner ju lite om vår vän Bagdad-Bob från Irak. När bilder visade att USA:s trupper stod i kvarteren bredvid sa han att Saddam hade total kontroll över landet.
Hur var det nu med Sverkers Peking-anka?
Titta noga på de här bilderna. Be sen Bagdad-Sverker kommentera dem i sitt klatschiga pannband.
Patrik Sjöberg sa i en intervju att alla minns ett världsrekord men ingen ett OS-guld. Är det inte precis tvärtom? Vem utanför Sverige minns ett sketet världsrekord på 2,42 när nån annan slog det några veckor senare? Ett OS-guld däremot finns alltid kvar. Det kan ingen slå.
Stefan Holm som höll med sin pappa Johnny om att Patrik Sjöberg var den störste höjdhopparen Sverige haft.
STV-Jenny var på friidrott med den trevlige bänkgrannen, Lika som bär-redaktören Lars Anrell, häromkvällen. När Allyson Felix kom tvåa på 200 meter sa han:
–Visst är hon lik Alice Bah?
Då svarade den alltigenom allerta Jenny, 30:
–Ja, faktiskt. Hon ser ut som en svart Alice Bah.
–What? sa Lars.
Om de kinesiska gympatjejerna var för unga – var inte Jörgen Persson för gammal då?
Det var det där med Susanna Kallurs klädsel. I Osaka förorsakade redaktör Wennerholm stor förtjusning när han mitt under en gravallvarlig presskonferens plötsligt började berömma Kallurs kjol. ”Har du fått den av Linus”, sa han inför en världspress som kippade efter andan av skratt.
Även här i Peking visade han prov på sin säkra stilkänsla när han efter försöksloppet frågade Susanna vad hon hade för gult paket runt benen före start.
–Paket? sa Susanna förundrat.
–Ja, gult ... eeh ... paket?
–Men Mats, det där var ju mina tajts, sa Susanna på sitt allra vackraste dalmål och vi kunde alla konstatera att Mats varit hemifrån för länge.
Robert Tennisberg på radiosporten var väldigt effektiv under de varma och klibbiga kvällarna på friidrottsarenan. Varje nationalsång reste han sig, drog ut de lätt fuktiga bomullsbyxorna ur rumpan och kände sig fräsch och ledig igen.
Susanna Kallur – ska man vara lite tydlig är det väl ingen större skillnad på att riva i ett kvalheat och att riva i en kvaltävling, trots att man tydligen inte ens rörde ribban. Kallur rev i alla fall.
Jag har försökt och försökt men det går fortfarande inte att söka på ”Falun gong” på google. Nätet nobbar. Det går överhuvudtaget inte att söka på ”Falun” – allt bryter ihop. Så om dalakommunen hade tänkt marknadsföra sig med hjälp av Susanna Kallur under OS så var det totalt meningslöst. Falun finns inte – i Kina.
Två dagar senare kom Jenny Modin, 30, och ursäktade sig och sa:
–Jag trodde du menade Alice Babs ...
–Självklart, sa Lars Anrell.
Som längdhoppare tävlar Carolina Klüft ungefär på samma nivå som hennes man Patrik Kristiansson gjorde i stavhopp.
Vi hade tre guld i friidrott i Aten. Noll i Peking. Varför? Enkelt: en höll inte, en orkade inte, en ville inte.
Mats Wennerholm och jag tillbringade fredagsförmiddagen i sängen samtalandes i telefon om konstsimmet som gick på tv.
Jag kan inget om cykling men min teori är att eftersom alla cyklister åkt fast för dopning så var det plötsligt fram för våra blåögda svenskar att ta medaljer ... ha ha ha. Ungefär som för Jamaica i löpning ... ha ha ha.
Det var inte särskilt svårt att hitta en plats där man kunde ha kräftskiva i Peking. Kineser äter gärna kräftor men här i Peking tillreder de dem med groteska mängder chili och vitlök. Starkt som synden. Jag fick plasthandskar. För att mina nagelband inte skulle fräta sönder, antar jag.
Direkt rörande var det när en servitris tog på sig egna handskar för att visa mig hur man skulle äta kräftor.
– Hallå, jag är faktiskt svensk, jag är uppfödd på kräftor, jag kan skala dom i sömnen, sa jag... inte. Man är ju artig. Jag log och lät den förtjusande kvinnan skala på.
För övrigt är de gröna rätterna godast.
Peking är en våt dröm för vegetarianer.
När Jessica Almenäs makes häst var dopad så ringde Expressen upp Almenäs chef på TV 4 och frågade om kanalen fortfarande har förtroende för henne. Hallå ...
USA:s sprinterlag i löpning. Man förstår att det är nåt allvarligt fel när amerikaner jublar över tredjeplatser. USA:s sprinters är livrädda för att dopa sig och sen tvingas vittna inför domstol eftersom de inte vågar ljuga längre. USA är plötsligt världens mest trovärdiga nation vad gäller dopning. Och sämsta vad gäller sprintlöpning.
Plötsligt en dag stod han framför Mats Wennerholm. Världens genom tiderna största brottare – Alexander Karelin.
Mats blev så till sig i trasorna att han först stelnade till helt katatoniskt, sen harklade han sig och sa:
– Excuse me, kan I take a picture of you, together with ... eeeh ... him?
Wennerholm pekade på mig, Karelin tittade förundrad på den stammande Wennerholm och sen ännu mer förundrad på mig. Han tittade på mina lår som var smalare än hans vader. Så log han och sa: ja.
Hela fotograferingen kramade han sin nalle nästan krampaktigt. Tittade respektfullt på mig. Wennerholm var i en annan värld.