Utländska åkare: 'You can make it'
Publicerad 2013-03-04
Guldhjälten Johan Olsson är tillbaka i Sverige
Han jagades av alla andra åkare i spåret under flera mil.
Samtidigt fick Johan Olsson, 32, ett enormt stöd under sin kamp mot guldet.
– Det var så otroligt många, inte bara svensk åkare utan även utländska som hejade. ”You can make it” skrek de, säger han.
På måndagskvällen landade guldhjälten Johan Olsson på Arlanda. Femmilskungen möttes av jubel och applåder när han gled igenom dörrarna i ankomsthallen efter flygresan från Val di Fiemme.
– Det är härligt. Det blir så här när man har gjort något så pass bra, då ska man ha uppmärksamhet och intresse, säger Johan Olsson till den samlade pressen.
– För mig är femmilen den största man kan vinna. Det är ett kraftprovet över 50 kilometer. Och alla mina idoler har vunnit femmilen. Men jag är nog inte den personen som vill stå i rampljuset. Det är härligt när man tar VM-guld och får sånt genomslag i sociala medier och jag försöker suga åt mig av alla kommentarer och njuta av stunden.
”Medaljerna inte prioritet”
Olsson och Dario Cologna gick loss tidigt från de övriga åkarna och efter att schweizaren gått omkull i en utförskörning blev svensken själv i spåret. Resten av loppet blev en drygt tre mil lång uppvisning.
– Just då var det väldigt negativt för min del att jag inte hade en sån stark åkare som Cologna med mig. Att vi hade kunnat samarbeta, han kunde vara med på noterna. Jag uppfattade aldrig att han föll, jag fick rapporteringar om det. Men när det blev guld så var det skönt att jag inte hade honom med mig.
– De två starkaste minnen är från de två sista uppförsbackarna. De ligger efter mig och så ropar de att jag kanske leder med 20 sekunder, men det är egentligen tolv när jag får reda på det. Men när jag var uppe på backarna och inte såg dem så visste jag att skulle jag inte klanta till det rejält så skulle jag ta det här, säger Olsson.
”Måste våga överraska”
På grund av all uppståndelse under gulddagen har Olsson inte hunnit fira.
– Inte så jättemycket, det var rätt hektiskt igår. Det var bara hem och slänga ihop väskan och packa det sista. Bussen gick klockan fem i morse, säger han.
– Mitt sätt att fira blir att vara hemma, laga en god middag och ta det lugnt. Efter hotell i tre veckor är man ganska sugen på det.
Olsson bekräftar att landslaget hade ett möte på lördagen när de lade upp taktiken för att ta guld.
– Man måste våga överraska de andra, våga ta chansen. Jag hade ingen lust att köra för silver eller brons, då kunde jag lika väl ta en 15:e eller 20:e plats, säger han.
Det var planerat att du skulle gå loss?
– Nej, det vet man inte riktigt. Jag kände att jag hade kraften och skidorna, men det krävs att man har glid och fäst för att göra en sådan manöver. Annars tar de tre sekunder och så glider de i fatt en.
”You can make it”
Olsson tackar alla för det enorma stödet han fick vid sidan av spåren under hela loppet.
– Det betyder sjukt mycket. Det var så otroligt många, inte bara svenska åkare, utan även utländska åkare. De hejade och skrek: ”you can make it”. De hejade som bara den, säger 32-åringen.
Trots att han har blivit rejält hyllad efter bragdloppet över 50 kilometer vill han ändå inte jämföra sig med de stora skidlegendarerna i Sverige.
– Jag kan inte sätta mig på samma podier som de. Man kan inte jämföra sig själv med sina idoler, säger Olsson.
I slutet av intervjun dök några skidfans upp med en banderoll med Åsarna IK:s åkare och skanderade ”VM-guld”. Då passade Olsson på att blicka framåt mot en något oviss framtid.
– Någon gång måste jag sluta, men det blir inte nu. Jag har en kropp som börjar bli trött. Min plan är att köra OS, det blir det definitivt. Efter OS får vi se hur det blir, säger han.
– Men jag vill inte sluta och känna att jag har mer att ge.