”Jag blev våldtagen som barn”

Magnus Sundholm

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-17

Skandalstjärnan avslöjar allt om sitt liv i ny bok

LOS ANGELES. Gruppvåldtäkt, pistolhot och självmordtankar.

Nu avslöjar den skandaliserade konståkerskan Tonya Harding allt om sin sorgliga tillvaro.

– Jag var tvungen för att orka gå vidare med mitt liv, säger hon.

Otröstlig OS i Lillehammer blev inte vad Tonya Harding hade hoppats på. Trots försök att undanröja konkurenten Nancy Kerrigan slutade Harding bara åtta. I boken ”The Tonya tapes” berättar hon om de hemska omständigheterna som ledde fram till hennes fall. — Foto: Getty Images

Hennes smärtsamma minnen är så många att de fyller boken ”The Tonya tapes”.

Mest känd är Harding, 37, för delaktigheten i attacken på konståkningsrivalen Nancy Kerrigan inför OS i Lillehammer 1994.

Mindre känt är hennes mörka uppväxt.

– Jag våldtogs som barn, har den amerikanska konståkningsmästarinnan (1991) berättat för författaren Lynda Prouse som varit med och skrivit boken.

Ser sig själv som offer

Medan Kerrigan-skandalen gjorde Harding föraktad ser hon sig som offer.

I boken anklagar hon sin exmake Jeff Gilloly – som fälldes för inblandning i Kerrigandådet – för en våldsam attack.

– Jeff och två killar som jag inte vet vilka de var skjutsade upp mig i bergen. Där satte de en pistol mot mitt huvud och förgrep sig på mig.

– De sa, ”Det här är vad du ska säga, det här är vad du ska göra. Och om du inte gör det kommer du inte att finnas längre”.

Harding uppger att rädsla för männen tidigare har gjort att hon inte vågat berätta om attacken.

I dag kallar hon beslutet att hålla tyst hennes största misstag.

Vill få en ny start

– Att vara rädd att prata igenom sånt här med någon är mycket svårt. Det var ytterligare en anledning till att jag ville slutföra boken. Jag ville göra mig av med det förflutna och få en ny start, säger hon.

Harding uppger att hon visste att hon inte hade en chans när hon kom till Lillehammer.

– Ändå var jag tvungen att resa. Jag hade jobbat så hårt i hela mitt liv för att nå dit och jag klarade det.

Hon kom på åttonde plats.

Kerrigan vann silver.

I dag mår Harding bättre än på länge.

– Det fanns stunder då jag avskydde mig själv. Jag kunde bli så låg att jag inte ville gå upp på morgonen eller ens dricka vatten. Men det var som om någon tog tag i kragen lyfte upp mig – en räddande ängel.