Jag har vant mig vid att må dåligt

Anja Pärsson berättar om den tuffa baksidan av en fantastisk säsong

Efter SM i Hestra för en dryg månad sedan var Anja Pärsons fantastiska säsong äntligen slut.

Precis som hennes kropp.

- Jag har vant mig vid att må dåligt efter stora ansträngningar, säger Anja till Sportbladet.

Den alpina säsongen 2003-2004 blev ett enda långt segertåg för Anja Pärson.

För första gången tog Tärnabys stolthet hem den totala världscupen.

Men satsningen, som innebar att Anja också körde super-G och störtlopp, fick fysiska konsekvenser.

Inom arbetslivet skulle hennes tillstånd betecknas som utbrändhet.

- Jag är trött på folk och känner mig sliten. Jag blöder näsblod varje dag, sa Anja till GP efter SM.

Vad var det egentligen som hände, Anja?

- Kroppen sa helt enkelt ifrån. Det har hänt förr efter stora mästerskap eller långa intensiva säsonger. Jag blir trött och mår inte så bra alla gånger.

Inget som skrämmer

Du blev aldrig rädd och orolig att någonting var kroniskt fel med din hälsa?

- Nej, inte direkt. Jag har varit med om samma sak förr. Det händer att jag reagerar så efter att ha levt under stor press en längre tid. Det är inget som skrämmer mig, däremot är jag noga med att lyssna på kroppens signaler.

Vad gjorde du efter att säsongen var över, för att må bättre igen?

- Direkt efter SM i Hestra tog jag två veckors semester. Jag åkte hem till Monaco och bara tog det lugnt. Det var otroligt skönt att känna krafterna komma tillbaka.

Hur mår du i dag då?

- Bara bra. Jag ligger på träningsläger här i Hemavan och har precis kört ett långt skidpass som kändes riktigt hyfsat faktiskt.

Träningsläger nästan direkt på säsongsavslutningen?

- Ja, det går inte att vila för länge även om den riktiga hårdträningen får vänta ett tag. Just nu cyklar och löper jag mycket, åker gör jag mest för att hålla i gång.

Hur är träningsförhållandena i Sverige så här om våren?

- Det är riktigt bra faktiskt. Högt upp på fjället ligger snön fortfarande vit och det är bra åkförhållanden, så jag har inget att klaga på.

Inga fysiska krämpor längre?

- Nej faktiskt inte. Just nu är det bara att träna på och så smått ställa in siktet inför nästa säsong.

VM i Bormio i Italien som börjar redan den 28 januari nästa år. Hur går dina tankar om det så här åtta månader innan?

- Det är ju ett av de stora målen nästa säsong. Det är bara att hoppas på bra försäsongsträning och att kroppen håller. Sedan gäller det att pricka in formtoppen till just de dagar då det avgörs.

Hur gör du det?

- Det handlar mycket om erfarenhet och att lära av sina misstag. Ju mer rutinerad man blir dest mindre är risken för misstag. Men 100 procentigt säker kan man aldrig vara.

Monaco är hemma

Träning i lugn och ro bara ett stenkast från tryggheten i Tärnaby, vad betyder det för dig att var hemma igen?

- Det är klart att det betyder en del att få vara här. Här finns familj och en del vänner som det alltid är kul att träffa och umgås med. Det är alltid skönt att vara i Tärnaby.

Du säger "att vara i Tärnaby" inte att vara hemma. Är det så det känns?

- Monaco är min fasta punkt, min bas. Det är där jag har min lägenhet och mina saker. Men det är klart att Tärnaby också är hemma, det kommer det alltid att vara.

Hur ser din närmaste framtid ut?

- Jag ska trappa upp träningsdosen succesivtt för att komma igång ordentligt ganska snart. Efter träningslägret är avslutat här i Hemavan ska jag åka tillbaka till Monaco och träna där.

Hur är det med snön där så här års?

- Det är inte så bra. Det handlar mest om att bygga upp kondition och styrka. Njuta lite av klimatet och så där.

Det är åtta månader kvar innan VM börjar. För Anja Pärson kommer varenda dag fram tills dess att vara en del av ett mål.

Det målet stavas V M-g u l d.

Mattias Larsson