”Det känns snöpligt att svensk tennis försvinner”

Jonas Björkman oroas av den tunna återväxten

Jonas Björkman slog igenom i US Open 1994. Tolv år senare har han precis spelat sin bästa tennis någonsin. Semifinalen i Wimbledon överraskade en hel tennisvärld.

Och honom själv.

- Det var oväntat men helt fantastisk. De senaste veckorna har varit de bästa i min tenniskarriär, säger han.

För snart tre veckor sedan avancerade Jonas Björkman till semifinal i Wimbledon. Det är första gången på drygt 20 år som en 34-åring avancerat så långt i en Grand Slam-turnering i singel.

Hemligheten?

Njuter av atmosfären

- Jag är i den åldern när jag kan njuta av allt runt omkring och spela mer avslappnat. För tio år sedan fokuserade jag bara på tennis. Nu hinner jag även njuta av atmosfären omkring. Resultatmässigt är detta det största jag gjort i singel, säger Björkman som blev så glad att han glömde bort att göra sin segergest. Det patenterade "Brysselsteget".

- Jag blev så glad att det blev en spontan omkramning till publiken i stället. Jag ville visa min tacksamhet och sen var jag så trött så hade jag försökt göra "Brysselsteget" hade jag förmodligen fått kramp.

Efter Wimbledon drog han direkt till Båstad och spelade hem dubbelturneringen. Nu har han semester och njuter tillsammans med sonen Max, 3,5 år, och hustrun Petra.

Varvar ner

- Det har varit ett par intensiva veckor. Det är skönt att varva ner lite med familjen. Jag har inte varit så mycket med Max den senaste tiden så nu är jag pappa på heltid.

Han är lite trött på din tennis, eller?

- När jag skulle spela en match under Wimbledon sa han "nej pappa, jag vill inte att du ska spela mer. Idag får mamma spela". Det är tufft att höra men nu försöker jag ta igen så mycket som möjligt.

Sedan några år tillbaka bor Jonas Björkman, precis som många andra svenska idrottsstjärnor, i skatteparadiset Monaco. Men det är inte bara skattelättnaden som lockar. Klimatet är gynnsamt, träningsförhållandena i det närmaste perfekta.

Och det är ett stenkast till ett av världens mest kända kasino.

- Jag är en gambler och det händer att vi kilar över till kasinot ibland men det blir nästan fler besök när vi reser runt och spelar tennisturneringar.

Har bra koll

Du är en gambler, du har spelat in 90 miljoner i prispengar och bor ett stenkast i från ett kasino. Det låter farligt?

- Haha... Som tur väl är har det inte blivit någon belastning än. Jag känner att jag har ganska bra koll och försöker investera mina pengar på andra saker.

Hur då?

- Jag har anlitat duktiga rådgivare som sköter det åt mig. Jag har varit lite försiktig med att satsa på börsen efter den senaste bubblan som sprack. Den kraschen var olycklig. Inte bara för mig, den sved säkert för de flesta. Jag vill ju ha lite ha möjligheten att satsa på bra och intressanta saker även efter tennisen och jag vet inte hur länge till jag kommer att spela.

Tänkte precis fråga. Hur länge SKA du spela?

- Den frågan har jag fått de senaste åtta åren. Jag har alltid svarat 2-3 år. Nu tar jag ett år i taget sen får vi se hur länge kroppen håller sig fräsch. Även om det kommer att bli en enorm saknad efteråt så ser jag ändå fram emot livet efteråt.

Vad ska du göra då?

- Jag har en hel del planer. Nu lutar det åt att jag går in i Daniel Wessfelts företag Podium. Jag ska hjälpa dem att öppna lite dörrar inom tennisbranschen. I framtiden kan jag tänka mig att jobba som tennisagent. Det känns skönt att det finns någonting jag kan börja med direkt efter karriären.

Hur mår svensk tennis?

- Den mår väl inte så bra, tyvärr. Tittar man på oss som spelar just nu så håller vi väl ganska bra nivå men det ser tunt ut bakom. Det är tråkigt att vi har tappat så mycket i en sport som vi dominerat i 30 år. Det känns snöpligt att svensk tennis försvinner...

Men Jonas Björkman finns kvar. Och om några veckor spelar han US Open igen.

Tolv år efter genombrottet, 1994. Sommarlov Efter framgångarna i Wimbledon och Båstad njuter Jonas Björkman av semester med hustrun Petra och sonen Max. "Det har varit ett par intensiva veckor. Det är skönt att varva ner lite med familjen", säger han. Foto: ANDRÉ DE LOISTED

Marcus Leifby