Travstjärnans kupp – SM-femma i poker

Sportbladet Poker träffar Erik Adielsson på Malta

MALTA Han är en av tidernas bästa och mest vinstrika travkuskar.

Mer okänt är att Erik Adielsson är en duktig pokerspelare. I veckan har 38-åringen spelat två turneringar på SM och som bäst lyckats ta sig till en imponerande femteplats.

Något karriärbyte är dock inte aktuellt.

– Poker är en hobby som jag tycker om väldigt mycket, men det är ändå just en hobby, säger han.

Erik Adielsson är fokuserad när han går runt på SM-casinot Portomaso på Malta – fokuserad på sin mobiltelefon.

Där följer han nämligen onsdagskvällens travlopp på Solvalla.

– Ja, det är svårt att låta bli. Jag kom hit i söndags och åker hem på torsdag så det är egentligen bara fyra dagars trav jag missar men ändå är suget verkligen där och jag följer precis allt.  Samtidigt är det väl ett sundhetstecken, det hade varit värre om jag rest bort i två veckor utan att bry mig.

Du har imponerat vid pokerbordet här nere och var femma i highroller-turneringen. Hur mycket poker spelar du?

– I 10 år har jag spelat, till och från. Men jag har egentligen aldrig hunnit lägga in den där stora volymen händer som krävs för att utvecklas ordentligt. Jag spelar på nätet ibland men helst spelar jag live. Det här med att möta människor och se deras uttryck och reaktioner får man inte vid datorn. Det är verkligen kul att vara här, det är många sköna människor. Både professionella och andra hobbyspelare.

– Och jag spelar sällan Texas Hold'em utan nästan bara Omaha. Jag har spelat två turneringar här. SM gick hyggligt och jag var femma i highrollern så jag klarar mig. Även om klassen här är klart bättre än vad jag är van vid.

Finns det några likheter mellan poker och trav?

– Det är just tävlingsmomentet, det gör det spännande och för mig handlar det inte om insatsen och pengarna. Jag kan tycka att det är ruggigt spännande att spela en 100-kronors sit'n'go med mina kompisar. Den stora skillnaden mot travet är att du har tid på dig att tänka i poker. I travet handlar allt om att ta snabba beslut. Ofta hinner man inte tänka alls, men ju mer erfaren man blir börjar man känna igen situationerna man ställs inför och plötsligt går allt på ren instinkt.

Vad är det mesta du har vunnit vid pokerbordet?

– Alltså, det handlar verkligen inte om några stora pengar. Några tusenlappar. Jag brukar spela PLO-turneringen de har en gång i månaden på casinot i Stockholm. Det är inte alltid jag kan, men jag spelar den kanske fem gånger om året och där har jag cashat några gånger. Men det är på den nivån det är. Eller just det, de körde derbypoker på casinot i Malmö för några år sen och den vann jag. Men det var kanske inte det skarpaste motståndet, haha.

Har du haft proffsambitioner? Hade du kunnat tänka dig ett liv som pokerproffs istället för kusk?

– Nej, alltså jag har kört lopp i 20 år och jag tycker fortfarande att det är fruktansvärt roligt. Djuret, hästen… det är något alldeles speciellt. Det är det jag lagt ner mitt liv på. Jag har missat bröllop, begravningar och födelsedagskalas genom åren och det är svårt att få ihop det ibland men jag älskar verkligen travet. Poker är en hobby som jag tycker om väldigt mycket, men det är ändå just en hobby.

Har du någon poker-förebild? Jag vet att du känner William Thorson och att ni äger häst ihop...

– Ja, det stämmer att vi har en häst tillsammans. William har varit ute och rest väldigt mycket så vi har inte setts på ett tag, men det är en bra vän. Han är otroligt skicklig och fantastisk på att läsa människor, både vid pokerbordet och i livet. Han har lärt mig en del, men ibland är det nog svårt för honom att förklara saker för mig eftersom han är på en helt annan nivå.

Om du skulle rekommendera ett yrke till dina döttrar, blir det inom poker eller trav då?

– Det blir nog travet. Hästen är ett alldeles fantastiskt djur som har hållit mig trollbunden i 40 år. Och jag tror överhuvudtaget att djur är otroligt bra för barn. Det kan vara svårt nuförtiden, framförallt för folk som bor i stan att komma ut, men jag tror det är värt det. Man ser verkligen hur barnen lyser upp i de mötena.