Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Wennerholm: Hoppas hon bestämmer sig – kan bli en stjärna

Publicerad 2019-07-11

Bianca Salming är ett av U23EM:s största namn.

Men efter toppkänning efter tre grenar i sjukampen, tvärdök hon som väntat i den fjärde på 200 meter.

Nu hoppas jag att Bianca bestämmer sig och satsar på höjd i framtiden.

Där kan hon bli en stjärna.

Nu är det ingen annan än hon själv som bestämmer det, men hon var inne på ämnet inför den här säsongen.

Nu känns det som det är dags.

Sjukampen i U23EM är inte över än, med det där enorma tappet på 200 meter visar Biancas svaghet i mångkamp.

Snabbheten finns inte.

Av 23 startande tjejer räckte hennes 27,08 bara till att bli 22:a på 200 meter.

Tjejerna i toppen bara rusade ifrån och lämnade en chanslös Salming bakom sig.

Då hade Bianca legat femma efter de tre inledande grenarna och bara 25 poäng från en silverplats. Men då hade hon redan avverkat sig absolut starkaste gren höjd, där hon hoppade årsbästa med 1,88 och vann överlägset.

Men efter 200 meter var avståndet till andraplatsen uppe i 201 poäng.

Profiler behövs

Dag två på fredagen inleds med längdhopp och det är också en av de svagare grenarna och avståndet lär öka.

Bianca väckte förhoppningar när hon blev fyra i JVM redan som 17-åring, men sedan dess har det stannat upp.

Nej, det skulle vara oerhört intressant att se henne göra en ordentlig höjdsatsning. Hon hoppar ju höjd även individuellt i U23EM, men är ändå inställd på att fullfölja sjukampen.

Men jag hoppas det blir en vändpunkt. Det är i höjd hon har störst nytta av den explosivitet som redan gett ett personbästa på 1,92 och ett SM-silver inomhus så sent som i vintras, då hon hoppade 1,90 och slog Erika Kinsey.

Bianca är ju en profil och profiler behövs i svensk friidrott.

Hon är utåtriktad, säger vad hon tycker och har blivit stor av fler anledningar än att ha en lika berömd som folkkär pappa.

Hon skapar intresse.

Även när det går tyngre.

Ett färskt exempel

Ja, U23EM är igång, detta mästerskap som ligger i en sorts ingenmansland i steget från junior till senior.

Det var ju så mästerskapet kom till. För att ge första- och andraårsseniorer ett eget mästerskap. Det var många som tappade sugen och la av, när de upplevde avståndet till de bästa som alltför långt. Det var därför U23EM startades och hade premiär 1997.

Men mästerskapet har inte tillräcklig lyskraft för att locka de som är bra redan i unga år.

Armand ”Mondo” Duplantis är ett färskt exempel på det.

Han har redan vunnit EM-guld mot fullvuxna män i Berlin förra sommaren och möter hellre världseliten i Monaco än ställer ut skorna och hoppar hem ett guld i Gävle.

Det gör han rätt i.

Största guldhoppet

Men det är många svenska stjärnor som tagit guld i tidigare U23-mästerskap. Christian Olsson, Susanna Kallur och Carolina Klüft är bara några exempel.

I år det det Andreas Kramer som är det största guldhoppet.

Han tog ju EM-silver i stora EM i Berlin förra sommaren och sprang hem guldet i U23EM redan för två år sedan.

Sedan hoppas jag på fler medaljer.

Henrik Larsson i fredagens final på 100 meter, hemmaprofilen Vanessa Kamga i diskus, Wictor Petersson i kula. För att nämna några.

Följ ämnen i artikeln