GE OSS EN NY KLASSIKER
Anrell: Blod, svett & tårar har tagit oss hit – visa att det bara var en försmak
Fredag kväll i folkhemmet.
I kväll ska en hel grupp nya svenska superstjärnor visa att de är värda all den kärlek de fått de senaste dagarna.
Kim Ekdahl Du Rietz, Johan Sjöstrand, Dalibor Doder, Oscar Carlén, Jonas Larholm, Tobias Karlsson, Magnus Jernemyr – i kväll har ni chansen att ge folkhemmet en ny idrottsklassiker.
För en dryg månad sen åkte jag ner till den sömniga danska småstaden Herning för att följa ett helt annat svensk handbollslag som hade tagit sig upp från en nivå av ständiga besvikelser till en semifinal som ingen egentligen trodde de skulle vinna.
Jag mötte ett lag som utvecklat nya informella och formella ledare, ett lag där nästan varje spelare hittat sin roll både på och utanför planen. Det skapade ett lag som gick in i en semifinal som de egentligen var chanslösa i med en känsla av att de hade alla chanser i världen.
Linnea Torstensson visste inte att hon var utdömd.
Gabrielle Gulldén visste inte att hon var sämre än sina motståndare.
Johanna Wiberg visste inte att rumänskorna var tuffare i mittförsvaret.
Cecilia Grubbström visste inte att hon skulle få stenhårda skott i ansiktet och att hon skulle resa sig på sju och spela vidare som om hon inte fått stenhårda skott i ansiktet.
Karlsson – ett förtjusande svin
Nu går Sveriges herrar in i en liknande situation.
Liknande – fast ännu svårare.
Fransk seger ger knappt pengarna tillbaka.
Svensk seger ger en förmögenhet.
Vilka motsvarigheter till damernas landslag finns hos herrarna?
Jag säger att Magnus Jernemyr och Tobias Karlsson på många sätt ett av VM:s starkaste försvarsteam. Båda är totalt hänsynslösa mot motståndarna och sig själva. Och vore inte begrepp som ”äckliga” ockuperat sen dam-EM skulle jag gärna använda det här.
De är äckliga.
Äckligt bra.
Tobias har varit en av mina favoriter ända sen genombrottet i allsvenskan.
Jag tycker det är existensiellt att se en kille ta sina begränsade tekniska resurser så långt som han gjort och bli en världsspelare.
En Paul Scholes, en Håkan Mild, en Claes Cronqvist. Kort sagt ett svin, men ett förtjusande svin. I alla fall om man har honom på sin sida.
Jernemyr är en annan sort, snabbare, smidigare, läser motståndet briljant.
Ska Sverige ha en chans i kväll måste Jernemyr och Karlsson fungera.
Frankrike är en obehagligt stark motståndare.
Med sedvanlig arrogans har de tagit sig till gruppseger och fått sin önskemotståndare i Sverige.
Claude Onesta är en onödigt framgångsrik coach som vunnit EM, VM och OS.
Stjärnor som Daniel Narcisse och Bertrand Gille är skadade, men Onesta ersatte dem med William Accambray och Xavier Barachet.
Sjöstrand – tureringens bästa
Till det kommer bärande spelare som Omeyer, Karabatic och Dinard som varit precis så bra som de måste vara för att Frankrike ska gå vidare.
De kan dock ännu bättre, det är jag övertygad om.
Men får de chansen att vara det mot Sverige i kväll?
Det enda jag vet med säkerhet är att nyckeln till en svensk framgång ligger där någonstans.
Vad säger defensiva blocken Karlsson/Jernemyr? Vad säger de offensiva försvararna som ska stoppa fransmännen redan tidigare? Vad säger våra nya offensiva fixstjärnor som Carlén, Doder, Ekdahl du Rietz och Ekberg?
Och framförallt:
Vad säger målvakten Johan Sjöstrand?
Han är onekligen den andra pelaren Sverige står på. Vi har haft många bra handbollsmålvakter i Sverige, men Johan Sjöstrand är utan tvekan den här turneringens bästa.
Han har varit en fantastiskt rörlig mur hittills. I kväll måste ha vara bättre än så: han måste vara något som BP skulle behövt för att stoppa läckan i Mexikanska golfen.
Linnea Torstenson sa inför sin semifinal några ord som jag aldrig glömmer:
–Det är nu det roliga börjar. Man är som en tryckkokare. Blod, svett och tårar har tagit oss hit. Sverige går till EM-final.
Jag är ingen Linnea Torstenson men jag har lärt mig mycket av henne. Därför säger jag:
–Det är nu det roliga börjar. Det som varit tills nu är ingenting värt. Hela Sverige är som en tryckkokare. Blod, svett och tårar har tagit oss hit. Nu måste det här laget visa att blod, svett och tårar bara var en försmak.
Klarar de det går Sverige till VM-final.