Idrottsvärlden blir bara dummare och dummare
HERNING. När Sepp Blatter fick frågan om det inte var idiotiskt att lägga fotbolls-VM i ett land där homosexualitet är förbjudet svarade han att folk får väl sluta böga under VM.
När Linus Omark gjorde en piruett på isen sa folk att han hotade NHL:s värdighet.
Jag skulle snarare vilja påstå att idrotten bara blir dummare och dummare...
Fotbolls-VM i Qatar behöver man inte säga så mycket om.
Det är ett av de dummaste beslut som den korrumperade världsfotbollen nånsin tagit.
Qatar är för varmt, för litet, för odemokratiskt – och det är självklart oacceptabelt att lägga ett VM i ett land där homosexuella förföljs.
Avgå, Blatter.
Fördöm, Lagrell.
Bojkotta, alla spelare.
Men hockeyn är roligare.
Hotade sportens värdighet
När Linus Omark gjorde sin berömda piruett vid mittlinjen innan han åkte mot mål, gjorde sin knackfint med klubban och sköt pucken i mål drabbades han av en enorm ilska.
Inte bara från Tampa – utan också från diverse potentater i NHL och berömda spelare.
– Jag tycker inte att han visade respekt för det här spelet. Du ser inte Crosby eller Ovetjkin göra så och de är de två bästa i världen, sa Steve Stamkos i Tampa.
Det alla sa var att det här hotade sportens värdighet.
Det skorrade illa i mina öron eftersom stil, klass och värdighet knappast är det första jag tänker på när någon säger NHL.
Snarare tvärtom.
Vi talar här om ligan som lagt in straffar för att avgöra matcher som slutar oavgjort – enbart för att pigga upp publiken.
Vi talar här om ligan som håller sig med spelare vars enda uppgift är att slåss – för att väcka publiken när det blir för sömnigt i ölångarna utanför de otaliga barer som finns i arenorna.
Vi talar här om ligan där coacher och spelare aldrig talar om var en spelare är skadad eller har ont, för då vet alla att han blir tacklad direkt just på den kroppsdelen.
Vi talar om en liga där halva publiken brukar komma in på sina platser efter halva perioderna eftersom det är mycket roligare ute i barerna.
Vi talare om en liga där lagen har namn som Anaheims Mäktiga
Ankor ...
Och så vidare.
”Varför skulle jag sluta”
Jag skulle kunna räkna upp hundratals exempel på att det saknas just respekt och värdighet i NHL och likförbannat står alltså diverse potentater och impotentater och pratar om att
Linus Omark hotar respekten i NHL.
Jag säger bah.
– Jag gör sånt här, varför skulle jag sluta på den här nivån, sa Omark.
Bra sagt. Jag tror problemet snarare är att en rookie inte ska göra så här.
En kille som NHL pissat på genom att flytta honom till farmarligan ska inte vara för bra. Inte sticka ut för mycket. Inte välja KHL före NHL.
Jag kollade på Edmontons hemsida och där var de trots allt lyriska. Och publiken älskade honom. Han skapade magi – av en straff.
Det var nog mest såna som Ryan Malone i Tampa, Mattias Öhlund, Dan Ellis, Simon Gagne eller svenska kollegor till mig, som NHL-talibanen Mats Wennerholm, som var sura och lite bittra.
Att Omark inte gjorde några poäng matchen efter fyllde alla dessa med glädje. Själv noterade jag vansinnigt förtjust att han glänste bara några dagar senare mot Blue Jackets med 1–0-målet – mycket Omarkskt – och assists och priset som matchens stjärna.
Då var de bittra väldigt tysta ...
Lagrell gör sig löjlig
Nu har väl ändå Ulf Nilson skitit i det bruna skåpet.
När Claes Hellgren sa ”Tóth, den lite äldre kvinnan, nummer 17” kan det ha varit den märkligaste kommentatorsinsatsen nånsin.
Fattar inte Lagrell att han gör både sig själv och förbundet löjliga genom att bry sig om ristningarna i SM-pokalen.
När EM-handbollen sänds i TV 4 har personalen fullt betalt. När matcherna sänds i TV 4 Sport har de bara en tredjedel.
Tv-apartheid. Vad säger Jämo? Vad säger facket?
Tomas Brolin valdes in svensk fotbolls Hall of Fame på en jullunch med förbundet och intervjuades på scen om vad han gör nuförtiden:
– Poker, restaurang Undici och dammsugarmunstycken är mina tre ben i livet, sa Tomas Brolin.
Det var också ganska fint sagt på något sätt, tycker jag.