Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Simon, Simone

Alla pratar om Annika och Tiger

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-04-10

Peter Wennman: Men på söndag vinner Big Ernie

AUGUSTA

Vet inte vad som är roligast:

Att presschefen här i Masters är väldigt lik Alf Svensson.

Att de amerikanska golfjournalisternas ordförande är väldigt lik Miss Piggy.

Att alla pratar om Annika Sörenstam.

Miss Piggy, i grisskär klänning, skulle ha delat ut priset som Årets Golfare i världen till Annika i natt.

Det var planerat att ske i farlig närhet av Augusta National Golf Clubs klubbhus, herrmiddagarnas Mekka, men Annika dök aldrig upp. Det gick inte att flyga i ovädret över USA.

Över detta gråter Augusta.

”Sörenslam” är ruskigt stor nu, så stor att till och med Tiger Woods kommer att hamna i skymundan när Annika förhoppningsvis glider in som åskådare på Masters i veckoslutet.

Fattar vi hur läckert det är att golfvärldens hetaste spelare är en blyg, svensk tjej från Bålsta?

Annika – som en filmstjärna

Jättepubliken runt banan kommer att springa som en galopperande buffelhjord genom leran, vi snackar s-t-a-m-p-e-d-e här, när Annika visar sig på Augusta.

Hon har blivit som en slags filmstjärna.

Detta må för övrigt vara idrottsvärldens mest eftertraktade inträdesbiljett, men stövlar är att rekommendera.

Har redan sabbat två par byxor och ett par skor i den decimeterdjupa lervälling som trampats upp mellan hålen. Novemberkåsan är en söndagspromenad.

– We are talking DUST, skriker en upphetsad tv-reporter efter bombningarna av Saddams hus i Bagdad.

Well, man, we are talking MUD här i Augusta.

Vakterna på området är skrattretande i sin amerikanska iver att göra rätt för sin uniform.

De slår till när man minst anar det, det går alltid att hitta ett fel nånstans. En svagt pipande mobiltelefon eller en axelväska som kan misstas för en ryggsäck. Både telefoner och ryggsäckar är totalförbjudna under Masters.

Vid insläppet går en av dessa American Heroes igenom min lilla datorväska med minutiös noggrannhet. Jag kan ju ha en hopfällbar AK 4:a där. Sen kontrollerar han också fotografen Höglunds ICA-kasse från Wallinders Livs i Karlstad, vilken innehåller ett par ruttna gymnastikskor.

Att Höglund sen råkar ha en bag stor nog att rymma robotsystemet Bamse på ryggen struntar Hjälten i.

Bara han får göra en markering.

Försöker i det längsta undvika det, men jag måste ju tippa också.

Det är inte en bra tid för tips för min del.

Det är, vid närmare eftertanke, en katastrofal tid för tips av alla de slag.

Frölundafansen hånar mig för att jag skrev att det KUNDE bli 4–0 till Färjestad i SM-finalen. Det blev naturligtvis 4–0 till Frölunda. Två sudden death, plus 2–1 och 2–0. Det är så maximalt retsamt som det kan bli.

Och brynäsfolket njuter av att jag trodde de skulle torska i kvalserien. Men det bjuder jag på, där är jag bara glad över att ha haft fel.

Det viktiga måste ändå vara att våga tippa över huvudtaget – INNAN evenemanget äger rum. Det är lite för många ute på mejlen som kommer med tipsen i efterhand, när allt är klart. Det är väl samma personer som alltid har sju rätt på V75 – men som visst glömde lämna in kupongen.

Med tanke på mitt max-oflyt i tippningen just nu ska jag ändå vara försiktig när det gäller Masters. Jag ska till exempel inte gapa om en topplacering för Niclas Fasth, för då går det väl åt h-e alldeles.

Minnesvärd kväll med Rose

Jag tänker inte heller varna för Justin Rose, som en gång haft vänligheten att bjuda mig på gin & tonic på Café Opera.

– Det var väl sommaren för två år sen? Minnevärd kväll, garvade Justin vid puttningsgreenen i går.

Där stod också Craig Stadler, Valrossen. Honom tippar jag inte, för honom gillar jag. Och Colin Montgomerie tänker jag heller inte tro på. Han är ju verkligen värd en major snart.

Men ska jag strunta i vidskepligheterna och se till rena fakta återfinns årets Mastersvinnare i den här kvintetten: Tiger Woods, Ernie Els, Vijay Singh, Retief Goosen eller Davis Love III. Grabbar som kan slå ruggigt långt och ruggigt rakt.

Phil Mickelson, Sergio Garcia, Padraig Harrington och Nick Price måste ges en hygglig chans.

Ska jag välja en outsider tar jag Peter Lonard, Australien. Helt enkelt för att Darren Clarke varnar för honom, och Clarke tar jag gärna rygg på. Mycket cool man.

Men ni vill ha ETT namn, ett namn för att kunna reta mig efteråt?

Okej då, jag säger Els. Big Ernie knäcker Tiger i ledarbollen på söndag.

Här är de största favoriterna till att ta hem den gröna Masters-kavajen

Peter Wennman

Följ ämnen i artikeln