En historisk seger - nu vill vi ha fler pizzadebatter, Stina
Stina Nilsson är historisk.
Hon reste sig från sin svåra skada och blev första svenska kvinna att vinna en av världscupens mest prestigefulla priser.
Det är enormt stort.
Men för en ännu större plats i skidfansens hjärtan skulle ökade distanskliv och fler pizzadebatter sitta fint.
Efter en vinter när det svenska sprintundret blommat är det ändå den mest välrotade rosen som är den vackraste av alla.
Stina Nilsson föll tungt framför våra ögon i Otepää i januari, men hon reste sig och levererade med en försvagad hamstringsmuskel i VM.
25-åringen hade då redan skaffat sig ett rejält grepp om den totala sprintcupen efter en stark säsonginledning av henne själv och flera svagare insatser av norska utmanaren Maiken Caspersen Falla.
Och när allt skulle avgöras fanns det aldrig någon tvekan.
Kontrollerar som hon vill
Stina Nilsson kan kontrollera fälten precis som hon vill när hon är i det slag som hon är i nu. Hon hade redan säkrat segern i den totala sprintcupen när hon hamnade långt bak i fältet i semifinalen, men det visste inte Stina Nilsson.
Hon körde för livet. Och hon gjorde det bra. Till slut endast utmanad av sina landslagskollegor Maja Dahlqvist (trea i sprintcupen!) och Jonna Sundling.
Med rosor på kinderna visade Stina Nilsson både glädjescener och svensk skidpropaganda.
Det var en historisk seger. Ingen kvinnlig svensk skidåkare har tidigare vunnit någon av cuperna; sprintcupen, distanscupen eller den totala världscupen. Stina Nilsson har varit tvåa och trea i sprintcupen, men aldrig tidigare vunnit den totala sprintcupen. Charlotte Kalla vann Tour de Ski, men just den totala världscupen och distanscupen har skidstjärnan prioriterat bort för mästerskap.
Ser man på herrsidan har Sverige flera segrar i cuperna. Emil Jönsson har vunnit sprintcupen tre gånger, Thobias Fredriksson har gjort det två gånger och Teodor Peterson en gång. Bakåt i tiden finns också flera tunga segrar i de andra cuperna, distans och totala.
Har lyft hela svenska laget
Stinas skalp är stor, men också ett naturligt led i den utveckling som svensk damskidåkning har tagit.
En rejäl kartläggning av alla åkares individuella behov styrkemässigt och uthållighetsmässigt har givit hela laget ett lyft. Märkligt nog har Charlotte Kallas team i tränarstaben i landslaget inneburit ett lyft för alla utom just Kalla själv.
Men gör detta Stina Nilsson till Sveriges största skidstjärna?
Jag är inte säker på det. Det krävs mer. Som distanskliv.
Sprintcupen infördes 1996/1997. Den totala cupen har funnits sedan 1978/1979. Det finns en tradition av att våra svenska skidåkare blir riktigt stora först när de blir framgångsrika i distans.
Men Stina Nilsson har tagit kliv och utvecklas mot en mer komplett åkare, det visar första sträckan i VM:s sprintstafett och sista sträckan i traditionella stafetten.
Stina Nilsson kan ta ytterligare kliv och har faktiskt en individuell OS-medalj på 30 km. Utan skadan kunde hon varit med och utmanat i distansloppen även i VM.
Sen har vi det mer subjektiva. Personligheten.
Ska vara som hon är
Stina Nilsson har inte lyckats nå den popularitet som Charlotte Kalla till exempel eller stjärnskottet Frida Karlsson.
Det tror jag beror på att vi inte fått se så mycket av den unga kvinnan Stina Nilsson som ofta väljer att hålla sin linje, ligga lågt och svara fåordigt när det drar ihop sig.
Det finns inga krav på att en idrottsstjärna ska vara på ett visst sätt.
Och Stina Nilsson ska vara just den hon är.
Men när vi får en lite större skymt av den person som landslagskollegorna vittnar om finns bakom fasaden växer kärleken.
När Stina Nilsson i vinter för första gången satte ner foten i en kostdebatt, låt oss kalla den pizzadebatten, lyssnade folk.
Jag tror att fler vill höra vad Stina Nilsson tänker, känner och tycker. Nu vill vi ha fler pizzadebatter av en av skidåkningens stora sportsliga förebilder.
Plattformen för respekt är resultaten.
De har Stina Nilsson redan.
Historiska sådana.