”När jag såg dem började jag gråta”

Mats Wennerholm

Tornéus föll i tårar efter första segern

PRAG. Michel Tornéus var omtumlad, tagen och lycklig över EM-guldet i Prag.

Men när han satt och försökte smälta alla intryck, kastade han en blick upp mot läktaren.

– Då såg jag min flickvän och dotter sitta där uppe på läktaren. Då började jag gråta. Då var jag glad, säger Michel.

Michel Tornéus fick sitt mästerskapsguld här i Prag.

Till slut.

– Ja, shit. Jag har väntat länge. Det här är mitt fjortonde mästerskap så att äntligen få ta ett guld kändes väldigt bra. Det är fantastiskt kul.

Men roligast var att dela det med de som står honom närmast.

Flickvännen Gabriella och dottern Leah, 9 månader.

Inget guld i världen går upp mot de två i Michel Tornéus liv.

– Nej, min flickvän som alltid ställer upp och min dotter som är nummer ett i mitt liv. De är familjemedlemmar och som för de flesta andra är de de viktigaste personerna i mitt liv.

– Familjen betyder allt, säger Tornéus med guldskorna hängande över axeln.

”Jag hade en dröm”

Det har inte alltid varit så.

När han växte upp i stockholmsförorten Botkyrka hade han ett par skor. Både till träning och privat. Samma nötta par.

– Men jag hade en dröm sedan jag var liten och idag gick den i uppfyllelse. Det är därför jag alltid återvänder till Botkyrka och känner så starkt för de som bor och lever där. Jag vill visa att du kan vara en liten skitunge med ett enda par skor och som bor på elfte våningen och ändå bli precis vad du vill. Bara du tror på det och jobbar för det. Det här var min dröm, men kan jag bara inspirera två barn där ute så är jag nöjd.

Michel Tornéus har ett starkt socialt patos.

Han har inte glömt sina rötter. Han har inte glömt var allting startade.

Inte ens ett monsterhopp på 8.30 kan ändra på det. Det är han själv som spontant tar upp ämnet om att drömmar kan skapa underverk eller åtminstone en bättre värld.

Han vet, eftersom han själv lever sin dröm just nu.

Småpengar jämfört med hockeystjärnor

Ett svenskt rekord och ett EM-guld skulle få de flesta att hamna i någon sorts lyckorus och drömmar om evig framgång, men Tornéus är noga med att hålla tillbaka de känslorna.

– Ja, nu gäller det att glömma det här så fort som möjligt och sikta mot VM i Peking i sommar. Det känns som jag klarat VM-kvalet (vilket han också gjort, det är 8.10) och jag kan välja var och när jag ska tävla i sommar. Det här är en bit på vägen mot OS i Rio och jag hoppas att det här ska kunna locka några sponsorer att hänga med på den resan.

Det säger han inte för att utnyttja tillfället, men en friidrottare i världsklass betyder inte miljoninkomster.

Michel Tornéus idrottar fortfarande med små medel och jämfört med en ishockey- eller fotbollsspelare på elitnivå handlar det fortfarande om småpengar.

Men monsterhoppet i Prag, 8.30 och ett nytt svenskt rekord kan kanske ändra på det.

Det finns i alla fall ingen bättre idrottsambassadör än 28-åringen från Botkyrka.

Finalens andra svensk Andreas Otterling skrällde. Med 8,06 knep han bronset.

Även tjecken Radek Juska skrällde och vann silvret på 8,10.