Wennman: Englands reserver ruskar om i Fabio Capellos hjärna
LONDON. Fler såna segrar och Fabio Capello får mjäll.
Om tre månader landar England i Sydafrika och Capello vet att nationen kräver minst semifinal i VM.
Så varför måste hans stjärnor krånga till det för honom?
Talar inte om den utbuade John Terry, inte heller de skadade förvararna Ashley Cole och Rio Ferdinand. Vad det mer handlar om efter Wembley-mötet med Egypten är de berömda ”angenäma problemen”.
Hur gör Don Fabio nu när hans reserver hoppat in och tagit tag i alltihop, ändrat en hel matchbild, ruskat om i hans hjärna och planterat idéer om en annorlunda startelva i VM?
De afrikanska mästarna kom till London och gav engelsmännen en lektion i rörelse, snabba fötter och bollkontroll i första halvlek. Mohamed Zidan sköt 1–0 för gästerna efer 23 minuter (sen engelske mittbacken Matt Upson halkat) och de flesta av de drygt 80 000 på Wembley måste ha tänkt: hur kan ett så strålande bra landslag som Egypten INTE vara kvalificerat för VM?
Capellos England – med en startelva som såg ordinarie ut från mittfältet och framåt – verkade under de första 45 grubblande, konfunderat, vilset och rent av grinigt.
Gerrard mer given som kapten
Wayne Rooney skällde på lagkompisarna och kände sig tydligt obekväm med understödet bakifrån. Den vikarierande lagkaptenen Steven Gerrard stod uppställd som vänsterbreddare, men hade order om att söka sig in mot mitten. Det ställde till en del oreda. Gerrard är i min bok en mer given lagkapten än Rio Ferdinand, men då måste Capello först och främst ge honom en tydligare roll på planen.
Och den gamle kaptenen, John Terry?
Tja, bortsett från den anskrämliga halv-mohikanen till frisyr – det såg ut som om han hade en död iller på huvudet – gjorde han ett stabilt intryck i mittförsvaret. Men det är nog viktigt för England att Ferdinand och Cole kommer till VM skadefria, annars är försvaret för sårbart. Evertons Leighton Baines på vänsterbacken var godkänd, men är knappast en VM-spelare.
Med 0–1 i halvtid bytte så Capello ut Jermain Defoe och stoppade in Peter Crouch. Och vilken skillnad det blev.
Defoe var egentligen inte dålig bredvid Rooney, men med Crouch på planen blev det en annan sak. Som det oftast blir. Säga vad man vill om den långe, men han lämmnar aldrig en match utan att ha gjort nåt slags intryck, utan att ha haft påverkan på spelet.
Förändrade hela anfallsspelet
Crouch kvitterade till 1–1. Efter Shaun Wright-Phillips 2–1 (vilken målvaktstavla!) gjorde han också 3–1. Han förändrade hela anfallsspelet för England, gav laget en blinkande fyr i ett rätt dimmigt sjöväder och gav Fabio Capello vatten på en gammal kvarn: ska man spela med två anfallare ska det vara en lång och en kort.
Crouch har gjort 20 mål på 37 landskamper. Det är enastående. Det kan se lustigt ut när han kastar sig upp i luften och gör en bicykleta med de långa spindelbenen – som en bläckfisk som ramlar ur ett träd, för att citera Göran Zackrisson – men som han spelade i går måste man undra om inte han inte är en man för VM-elvan. Wayne Rooney såg också mycket bättre ut med Crouch vid sin sida.
Och vad ska man säga om Shaun Wright-Phillips? Han ersatte Theo Walcott på högerkanten och tillförde plötsligt speed (!) och fräckhet, vilket måste ha gett Capello ytterligare huvudbry. Det finns sex-sju man (Aaron Lennon, inte minst) som slåss om den positionen, och David Beckham kan inte ha känt sig så bekväm på bänken i går när han såg ”SWP” skära Egyptens vänsterförsvar i strimlor.
Vi ska lägga till att Egypten också gjorde sina byten och att det på så vis blev två matcher i matchen, men Englands andra halvlek var ändå imponerande. Så imponerande att Fabio Capello nog är osäkrare än nånsin på vilken elva han ska starta med i VM.