Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Bergström: I dag börjar showen – men tävlingen dröjer till efter jul

Publicerad 2011-11-19

Marcus Hellner är ”under isen”.

Charlotte Kalla har det ”lite segt” och är ”inte i någon vidare form”.

Ändå är norrmännen de enda som visar oro inför vinterns första tävling.

De frågar sig skrämt: har vi råkat bli för dominanta?

Till sist var sommarlovet över. I går samsades rusiga svenskar med konkurrenterna på en trekilometersslinga utanför en norsk småby. Snön var fuktig, vinden svag och skidor låg spridda som barr.

Världscupspremiären är också återträff för skidreportrarna. I går vaggade vi närmare varandra i våra hiskeliga skor, småmorsade, testade ett standardskämt och märkte att det funkade lika bra som i fjol. Eftersom inga tävlingar körts fanns inget konkret att analysera, men norska VG:s reporter Camilla Vesteng ville framåt kvällen ändå framföra ett hot.

– Vad är det med journalister som frågar Petter eller Marit eller Kalla vad som är säsongens mål? Varför dyker den frågan alltid upp? Hur kan man inte veta det? Nästa person som undrar så kommer jag slå ner.

Jag kan hålla hennes jacka när hon börjar slå. För lika givet som att stjärnorna svarade OS för två vintrar sedan och VM i fjol kommer de nu svara Tour de ski. Hela säsongen utgår från elva dagar runt årsskiftet och oavsett hur kass man är på att stjäla bonussekunder eller klättra upp för slalombackar måste man ställa upp där för att kunna hävda sig i totalen.

Det är bara att se på Marit Björgens förra säsong, då hon vann i tolv VC-starter men hoppade över touren och därför slutade bakom polska Justyna Kowalczyk.

Varför är alla andra så dåliga?

I vinter tävlar eliten på 16 orter utanför touren. Varje seger ger 100 poäng, medan tourvinnaren får 400 poäng utöver varje etappseger. Jag vet att jag rabblar basal längdstatistik, men så här inför säsongen kan den vara välbehövlig att ha med sig. Mest av allt när man hör Kallas och Hellners formbesked med ett dygn till start.

– Man blir mer i gång när det ligger snödrivor utanför fönstret och man känner nervositeten. I den absoluta toppformen brukar det kännas bra mycket snärtigare i kroppen, säger Charlotte.

– Jag upplever att det är en bra bit kvar tills känslan finns där. Bruksvallarna var inget vidare, där var jag ganska under isen, säger Marcus.

Beskeden är de motsatta i grannlägret. I dagarna har Petter Northug och Marit Björgen målat ut sig själva som favoriter utan att darra. Trots att Marit skippade smygpremiären och Petter fick stryk där känner de sig själva väl nog för att förutse segern, menar de.

Inställningskrocken ledde till en underlig träff mellan norsk press och svenska åkare i går. Norrmännen trevade sig fram med frågor om de närmast oslagbara hemmaåkarna, men vek sedan undan åt en större fråga: varför är alla andra så dåliga?

På damsidan finns inga italienska talanger alls, på herrsidan gjorde Tyskland i fjol sin sämsta säsong på tiotals år. Och var är alla superryssar?

Jag har lika få svar som Charlotte Kalla och Anna Haag hade, men vill visa på hur olika synsätt åkare och folk omkring dem har inför premiären. Tills vidare får vi fastslå två saker:

I dag börjar showen, explosionerna, duellerna, hånen, genomklappningarna, favoritsegrarna och sensationerna. Men själva tävlingen dröjer till efter jul.

Följ ämnen i artikeln