Fusk lönar sig inte i längden

Jag har fuskat i poker. Det är inget jag är stolt över.

Jag skulle kunna säga att alla gjorde det, men det är ingen ursäkt.

Jag respekterar alla människor som kämpar och vill göra rätt för sig. A working class hero is something to be, som John Lennon sjöng. Men en fuskare eller kriminell är inte värd någon respekt.

När jag var liten och satt i sandlådan visste jag inte bättre. Om någon av mina kamrater hade en leksak som jag ville ha tog jag den. Så gjorde alla andra barn, och jag reflekterade inte över att det var fel.

De flesta når en viss mognad som människa. De förstår hur fel det är att bara ta det man vill ha. Andra fortsätter att stjäla. Vissa utvecklar till och med nya metoder och former för sina kriminella handlingar. Att fuska är en mer sofistikerad variant av stöld. Men det är fortfarande stöld.

Började med fuskblandning

När jag började gymnasiet spelade vi väldigt mycket poker. Som den tävlingsmänniska jag föddes till ville jag utveckla mina kunskaper och gick därför till Kungliga biblioteket. Där fanns inga pokerböcker, men de hade bra böcker om trolleri och magiska korttrick. Jag lärde mig att blanda falskt och började fuska. Jag visste att det var fel, men ljög för mig själv. Girigheten tog överhanden. Till slut blev jag påkommen. Precis som alla andra fuskare och kriminella förr eller senare blir. Sannolikhetens lagar ser till att det blir så i poker. Och i livet.

Paradoxalt nog var det en av de bästa saker som hänt i hela min pokerkarriär. Det var en smärtsam, men fantastisk, lektion för livet. Jag har inte fuskat sedan den dagen, men jag har sett andra falla för frestelsen.

Det hade varit bättre för dem att lära sig läxan tidigare. När insatserna och straffet var lägre.

Poker är världens mest dynamiska spel. Det är omöjligt att ha regler för alla situationer som uppstår. Jag har många gånger haft chansen att nå fördelar när en motståndare, eller dealern, gjort ett misstag. Det handlar då om tillfällen som om jag tog dem inte ens skulle räknas som fusk. Men tack vare min tidiga lärdom överväger jag inte ens att utnyttja sådana tillfällen. Du ska behandla andra som du vill bli behandlad själv. Det är en självklarhet i poker. Och i livet.

Inte nog med att det är fel att fuska i poker. Det är mycket lättare att bli duktig på poker än att lära sig fuska, och dessutom lönsammare.

I längden vinner aldrig den som tar felaktiga eller tvivelaktiga genvägar. Det är en sanning i poker. Och i livet.

Ken Lennaárd är pokerproffs och

ordförande i Svenska pokerförbundet