”Hade jag vunnit guld i Sydney hade jag lagt av”
Publicerad 2011-07-28
Therese Alshammar om tårarna 2000, längtan till London och karriärslutet
Johan Wallberg har gjort Therese Alshammar starkare och tyngre.
Sarah Sjöström har gett henne motivation.
Inge de Bruijn?
En av svensk idrotts största karriärer.
– Hade jag vunnit OS-guld
i Sydney hade jag nog lagt av, säger Therese Alshammar.
Scenerna är klassiska.
Therese Alshammar kliver ur bassängen i Sydney International Aquatic Centre upp efter att ha slutat tvåa på 100 meter fritt efter holländskan Inge de Bruijn. SVT:s reporter går fram till Alshammar och pratar om en historisk medalj, ett historiskt lopp och den 23-åriga Stockholmstjejen replikerar.
– Ja, det var nog det. För det var sista gången jag var tvåa.
Ett par dagar senare simmar Therese Alshammar in som tvåa på 50 meter fritt.
Slagen av Inge de Bruijn igen.
Elva år har passerat, men svenskan har fortfarande inte vunnit ett OS-guld. Om irritationen sitter i? Om händelsen fortfarande är ett trauma i Therese Alshammars karriär? Knappast.
Hon tackar de Bruijn för att den tog fart.
– Jag är tacksam för att jag inte vann OS-guld i Sydney 2000, för då hade jag nog inte fortsatt att simma, säger Alshammar.
– På den tiden simmade jag bara för att bli bäst och för att vinna stora tävlingar. Det låter paradoxalt att jag inte resonerar på samma sätt nu, det är ju trots allt vad elitidrott går ut på. Men under åren har jag lärt mig av båda med- och motgångar och insett att allt inte bara handlar om guld. Det finns många lopp som är guld värda, men ingen medalj som gör mig komplett.
”Utvecklingen en morot”
Du har fått en annan attityd till simningen?
– Det kan man nog säga. Och det är ju naturligt att man utvecklas och mognar över tid. Själva utvecklingen är ju också en morot i sig, att se att jag hela tiden lär mig nya saker och inte är färdig i min simning. Det finns många lopp som är guld värda, även om man inte vinner medalj.
Kan det vara frustrerande att ett OS-guld värderas så mycket högre än ett VM-guld i allmänhetens ögon? Det är ju samma konkurrens i båda mästerskapen.
– Nej, jag förstår varför intresset blir så stort eftersom det bara
avgörs vart fjärde år. Jag kände så själv när jag tittade på vinter-OS
i fjol. Det finns en väldig lockelse i att vara som bäst då också när chanserna är färre. Men jag går inte och grämer mig för att jag inte har vunnit något OS-guld.
Tidigt i söndags morse gick Therese Alshammar i Shanghai-mästerskapen på den för henne nya VM-distansen 100 meter fjäril. De positiva signalerna fanns där i öppningsheatet, men i semifinalen underpresterade 33–åringen och missade finalen med 23 hundradelar.
– Jag simmade så långsamt att det inte ens var värt att bli upprörd.
Tänker du fortsätta att satsa på 100 meter fjäril till OS i London?
– Det är svårt att säga redan nu, jag har några dagar till att fundera på om man säger, haha. Min tränare får kika på videon från loppet och se vilka tekniska missar jag kan rätta till, för jag kan definitivt simma snabbare än vad jag gjorde.
Finns tankarna på London-OS redan nu, och ser du det som en tänkbar slutpunkt för karriären?
– VM före OS-år är mycket av ett genrep, det är ett viktigt avstamp för att mäta sig med de andra simmarna och se hur konkurrensen är.
– Sen är det klart London kan bli mitt sista mästerskap, men det är inget jag tänker på nu. Så länge jag utvecklas och får vara frisk och tycker det är roligt att simma fortsätter jag, oavsett om det innebär ett eller tre år till.
Medaljchanser i fritt
På vilket sätt har du och din tränare Johan Wallberg ändrat på träningsupplägget inför den här säsongen?
– Vi kände att jag behövde ha ett par kilon till, men jag har haft svårt att lägga på mig det tidigare. Nu har vi ökat mängden simträningen och timmarna i gymmet och då har jag också lyckats få ett par kilo muskler till. Förhoppningsvis ska det göra mig bättre.
På fredag börjar VM i Shanghai på allvar för Therese Alshammar när försöken på 50 meter fjäril startar. På lördag öppnar sen tävlandet på 50 meter fritt. Alshammar, som har världsrekordet på 50 fjäril, har medaljchanser i båda disciplinerna.
– Jag siktar på medalj helt klart, men det är mycket som ska stämma för det. Man ska ha en bra dag och allt det där, men kommer jag ner på en tid kring 25,3 kan det räcka långt.
”Folkkär vet jag inte ...”
Sarah Sjöström är hälften så gammal som du och har redan vunnit VM-guld 2009 och snuddat vid medalj ett par gånger i Shanghai. Vad har hennes intåg i svensk simning betytt för dig?
– Så länge jag kan minnas har Sverige haft minst två bra fjärilssimmare, och förhoppningsvis ska vi kunna fortsätta ha det under en lång tid. Sarahs genombrott har varit jättebra även för mig – ingenting är bättre än konkurrens på hemmaplan för ens motivation.
Förutom att vinna Jerringpriset då?
– Ja, det var en väldigt trevlig överraskning. Jag lyssnar inte mycket på folks åsikter om mig i vanliga fall, men den här gången var det ju bara något positivt. Jag har fått med mig mycket energi under tunga träningspass genom att tänka på att folket röstat fram mig. Men om jag är folkkär vet jag inte, jag kommer att vara i Sverige en del efter VM så jag får väl känna efter då, säger Therese Alshammar och skrattar.