Olsson skakad efter olyckan

Trestegshopparna räddade av försening

ROM. Christian Olsson och övriga trestegshopparna skulle ha stått på den plats där fransmannen Salim Sdiri träffades av Tero Pitkämäkis spjut.

– Ja, jag såg allt som hände och hade inte längdhoppet blivit så försenat var det vi trestegshoppare som hade stått där spjutet slog ner, säger Christian.

Christian Olsson blev ögonvittne till hela den tragiska olyckan på Roms olympiastadion.

”Inte en chans”

– Ja, vi trestegshoppare ville gå in på banan för att värma upp, men stoppades av arrangörerna eftersom det var sådana förseningar i tidsprogrammet, säger Christian.

– Så jag stod bara och väntade utanför grindarna och pratade spjut med amerikanen Aarik Wilson.

– Jag sa åt honom att titta noga, för jag var helt säker på att Pitkämäki skulle svara på Thorkildsens 88,36. Därför följde jag Pitkämäkis kast och såg hur det svängde ut mot sidan och mot längdhopparna.

– Fransmannen Sdiri visste inte vad som hände. Han böjde sig ner för att knyta skorna eller något då spjutet träffade honom i sidan av bröstet. Han hade inte en chans.

”Kunde ha dött”

Christian Olsson är lite skakad även timmarna efter olyckan.

– Det är klart att det är läskigt att se något sådant hända. Han kunde lika gärna ha dött om spjutet träffat hjärtat eller något inre organ.

– Jag trodde aldrig att jag skulle få se något liknande. Spjutet satt ju fast i kroppen på honom och jag kunde se hur det gungade där det stack ut.

Borde man inte helt kunna eliminera risken av att träffas av ett spjut?

– Det kan ju diskuteras vad man kunde ha gjort istället. Men det finns alltid möjlighet att placera oss hoppare 95 meter bort från spjutkastarnas utkast. Och så tycker jag väl att funktionärerna borde vara mer uppmärksamma och kunna skrika och varna om ett spjut hamnar snett. Då skulle längdhopparna haft en chans att vända sig och se spjutet komma.