Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Laget lades ner – nu möts de i SM-semin

EM-stjärnan: ”Vi var som en familj”

Publicerad 2017-04-28

Lagbild från 2012 innan laget splittrades. Iringade från vänster: Elinore Johansson, Hanna Blomstrand, Emma Rask och Anna Johansson

Laget lades ner ett år efter guldet i flick-SM.

Nu möts fyra av spelarna i SM-semifinalen.

– Vi var som en familj, säger landslagsstjärnan Hanna Blomstrand.

H65 Höörs flicklag födda 1996 vann nästan allt de ställde upp i under ungdomsåren

2011 tog de till exempel SM-guld för 15-åringar (flickor B).

– Vi hade en väldigt bra årgång med bra tränare, bra träningar och bra filosofi från början. Vi fick snabbt ett klimat där alla ville träna och bli bra. I takt med att vi tränade bra började vi vinna också och det blev liksom en självklarhet. Vi var som en familj i tio är där allting kretsade kring handbollen, säger Hanna Blomstrand.

Men bara ett år efter guldet i USM splittrades laget och lades ner.

– Tränarna slutade och bytte till Lugi. De ville ha kvar laget men andra drog i oss och ville att vi skulle spela i a-laget med H65, säger Blomstrand.

”Hade velat vara kvar”

H65 hade gått upp i elitserien samma år som 96-årgången vann sitt USM-guld.

– Jag hade egentligen velat vara kvar och ha kvar laget. Men så blev det inte och då tänkte jag att jag utvecklas bäst ihop med tränarna och flyttade med till Lugi, säger Blomstrand.

Nu, fem år senare, möts fyra av spelarna från laget i SM-semifinal: Lugis Blomstrand och Elinore Johansson (som gjorde Blomstrand sällskap till Lugi 2012) samt Höörs Anna Johansson och Emma Rask, som blev kvar.

Alla fyra har spelat j- och u-landskamper. Blomstrand är den som nått längst och var med i hemma-EM i december.

Från Höörs framgångsrika 96-lag hittar vi också Julia Sandell i SHE-laget Eslöv samt ett antal spelare i allsvenska klubbar.

– Det är skithäftigt, säger Hanna.

Hanna Blomstrand.

Flyttar till Danmark

Efter säsongen tar 20-åringen nästa steg och flyttar till storsatsande Köpenhamn i Danmark. Men innan dess vill hon uppleva en final ”på riktigt”.

– Jag var med i finalen mitt första år i Lugi, 2013, men då spelade jag bara ett par minuter i försvaret och var med för att se och lära.

Sedan dess har hon varit med och åkt ur i kvartsfinal (en gång) eller semifinal (två).

– Nu vill jag spela den på riktigt och ha en större roll.

Men då måste hon först vara med och slå ut moderklubben i semifinalen, precis som Lugi gjorde efter fem matcher i kvartsfinalen i fjol.

– Vår harmoni och trygghet i laget kommer att avgöra. Det kommer att krävas när det blir så tuffa matcher, säger Blomstrand.