Förtjusande av Burman – men löftet är en lögn

Kristoffer Bergström

Inför säsongen lovade tränaren att Jens Burman skulle ta en pallplats i världscupen i vinter.

Sicken lögn.

Det är förtjusande att se Jens Burman åka skidor efter vårens ryggoperation. Han är rörligare i muskulaturen, elegantare i rörelserna, vilket sparar honom energi till loppens slutskeden. Tidigare var han främst en skejtare, nu är diagonalåkningen lika vass.

25-åringen tog tre pallplatser på svensk mark i november, vilket fick herrtränaren Mattias Nilsson att breda på med tjocka lager.

Smått feg cirkus

– Jag lovar att Jens Burman kommer att ta en pallplats på världscupen i vinter. Han är en kämpe utan dess like, som gillar tuffa banor.

I en smått åsiktsfeg skidcirkus märks Mattias Nilsson. I det här fallet ville han väl bara ge ett blommigt omdöme om sin adept, sätta ord på framstegen som skönjts, men det där löftet kommer allra troligast inte att infrias. Som garanti håller det lika tunt som nigeriabrevens försäkringar om att en burgen prins väntar på just dig.

"Kul när det inte bara blir norska segrar"

Ett pärlband av sjundeplatser

Skiathlon-sjundeplatsen i Lillehammer visar vilka hinder som återstår för den friska Åsarna-ryggen. På en av världscupens mest utslagsgivande banor, i en disciplin som passar mångsidige Burman utmärkt, var det ändå inte riktigt nära pallen.

Han är seg, men inte lika seg som Hans Christer Holund. Han är klättringsvillig, men inte rapp nog upp för att hänga av sig de andra bergsgetterna. Och han saknar helt den sortens spurtraketer som sitter monterade i Bolsjunovs och Kläbos lår.

Ja, nej, det här var ju bra, tyvärr är massa andra åkare svinbra.

Jag tror på en finfin radda insatser av Jens Burman i vinter.

Ett pärlband av sjundeplatser.

helskärm