Sexigare än någonsin
Wennman: Det här kan bli den mest underhållande, jämnaste, ovissaste säsongen på mycket länge
LONDON. Som vanligt pratar vi om sex.
Kommer vi att få ”sexy football” i år?
Är Premier League den sexigaste ligan i världen?
Kan nån slå sig in bland de sex favoriterna?
En hel sommar har öronen fladdrat, jag har lyssnat på så mycket upphetsat skvaller och så många spännande rykten att jag varit nära en eargasm.
Ligan börjar alltså i dag, och jag tror ni är med mig här:
En transfersommar har aldrig varit virrigare, mer kontroversiell, intressantare och spännande än denna. Med två veckor kvar innan fönstret stänger vet vi fortfarande inte var storstjärnor som Wayne Rooney, Gareth Bale och Luis Suarez spelar den här säsongen.
En sluttabell har aldrig varit mer svårtippad eftersom vi i första hand har de sexiga sex – Chelsea, Manchester City, Manchester United, Arsenal, Tottenham och Liverpool – som slåss om fyra platser i Champions League. Hur de placerar sig inbördes beror på hur det köps och säljs de sista timmarna innan den 2 september.
Vad som helst kan hända
En tränarkarusell har aldrig snurrat vildare, farligare och mer dramatisk i en trio topplag. Vad som helst kan hända med David Moyes i Man United. Ingen vet hur det kommer att utveckla sig med en lågmäld Manuel Pellegrini i Man City. Få psykologer kan förutspå om Chelseas José Mourinho tänker bete sig moget eller försöka pilla ut ögat på en motståndarcoach.
En PL-säsong har aldrig sett mer lockande ut för biljettinnehavarna och den enorma tv-publiken ute i världen. Det är kanske nåt som vi säger varje höst, men jag känner i alla fall en kittling i kroppen:
Mourinho tillbaka, Sir Alex borta, ett Tottenham som kan få ihop nåt extraordinärt innan det är färdigt, ett Arsenal som MÅSTE ha nåt i bakfickan, ett City med en kriminellt stark trupp, en Brendan Rodgers som måste ta Liverpool ett steg uppåt (med eller utan Suarez), ett Everton som får visa att de klarar sig lika bra med den snälle Roberto Martinez som med David Moyes, ett Southampton som kan bli årets överraskning, ett Norwich som också köpt nytt och bra, ett Newcastle som är en bomb redo att explodera åt det ena eller andra hållet, ett Stoke med den vandrande pinnen Mark Hughes, ett Sunderland med den galne Paolo Di Canio, ett West Bromwich med den ännu större vandraren Nicolas Anelka, ett West Ham som genom köpet av Stewart Downing tänker slå ännu fler inlägg på Andy Carroll, ett Crystal Palace som aldrig kommer att vara tyst på grund av Ian Holloway...och så vidare. Det finns så mycket att spekulera i nu innan det hela sätter sig, så att säga.
Jag har följt Premier League från London i en massa år nu och tror inte jag tidigare upplevt sån allmän upphetsning inför en premiär. Det gäller inte minst inom engelsk media, som mobiliserar alla krafter i den ekonomiska symbios som råder. TV-pengarna är så enorma nu, tack vare det nya avtalet, att jumbolaget kommande ligasäsong får mer i bonus än vad mästarna Man United fick i våras. Tacka sjutton för att kanalerna pumpar ut fotboll, sprider rykten, lockar och pockar och vinklar hit och dit för att fånga in fler tittare och prenumeranter.
En krönikör var för negativ
I tidningsvärlden är det ungefär samma sak; låt oss föda varann. Jag satt bredvid en av Englands mest kända fotbollskrönikörer under José Mourinhos presskonferens i Cobham i går och han avslöjade:
– Jag skrev i går en krönika inför Premier League-starten. Allt skulle vara så tjusigt. Jag valde en annan syn på saken och inledde texten med:
”Ingen vill komma hit.
Alla vill härifrån.”
Krönikören i fråga syftade på att superstjärnor som Falcao, Neymar och Cavani valt andra ligor än den engelska. Samtidigt som PL-profiler som Rooney, Bale och Suarez uppenbarligen vill spela på kontinenten.
Detta upprörde den högsta ledningen på krönikörens stora tidning. Hans ton var för negativ, genomgående. Han tvingades skriva om alltihop och sätta en glad och optimistisk prägel på det hela. Tidningen har nämligen slutit diverse dyra avtal om rättigheter till ”appar” med målsammandrag och annat, och då går det ju inte att ha en gnällspik i familjen, inte på Apparnas Planet.
Full av förväntan
Jag har inga såna restriktioner, ingen av Sportbladets chefer kommer att kräva att jag är positiv till Premier League i alla lägen. Jag får klaga hur mycket jag vill så länge jag är rättvis. Men jag ser ingen konflikt – det här kan verkligen bli den mest underhållande, jämnaste, ovissaste och sexigaste säsongen på mycket länge.
Jag är full av förväntan. Det här blir kul.