Så blev ”skitstöveln” en av världens bäste
Publicerad 2014-06-03
På väg att slarva bort allt innan han bestämde sig
- är nu framme i sin livs första Grand Slam-semi
Från botten, till toppen, tillbaka till botten.
Där och då bestämde sig Riga-sonen Ernests Gulbis för att visa tennisvärlden vad han egentligen går för.
Nu är han i semifinal i Franska Öppna.
Han är en av världstennisens största råtalang men också en av ATP-tourens allra största skitstövel. Han har pengar så det räcker och blir över, ogillar att resa, ogillar uppmärksamhet och tycker inte det är särskilt roligt att spela tennis.
När Ernests Gulbis 2013 bestämde sig för att satsa på tennis en sista gång gjorde han det av en enda anledning: för att visa för alla att han har det som krävs för att nå den absoluta toppen. Nu är letten framme i en Grand Slam-semifinal för första gången i karriären.
På vägen dit har han hunnit göra sig ovän med flera av tennisens största genom tiderna, slagit sönder säkert över 300 racketar och gripits av polis efter att ha tagit med sig en prostituerad kvinna till sitt hotell i Stockholm.
”Gillar inte tennis”
Men för att förstå vad som rör sig i Ernests Gulbis huvud måste vi först förstå hur hans uppväxt sett ut. Ernests kommer från en minst sagt framgångsrik familj. Hans farfar, Uldis Pūcītis, var en populär skådespelare och regissör, hans mamma, Milēna Gulbe-Kavace, uppträdde på teater och hans pappa Ainārs är en affärsman som av flera internationella medier har uppgets vara Lettlands tredje rikaste man.
Pengar har aldrig varit drivkraften i Ernests Gulbis tenniskarriär.
– För jag kommer från en rik familj, så det är normalt för mig att ha mycket pengar. Det har aldrig varit ett problem. Kommer du från en fattig familj drivs du av att tjäna pengar, du sätter upp målsättningar. Jag hade inga målsättningar, berättade han i en intervju med The Telegraph 2010.
Gulbis har alltid haft talangen - men sällan viljan.
– Å ena sidan gillar jag inte tennis. Jag gillar inte att resa, jag gillar inte uppmärksamheten eller pressen. Å andra sidan, vad ska jag annars göra? Jag är 22 år gammal. Ska jag gå på college, ska jag stanna hemma och lata mig, ska jag fundera på var pengarna ska komma ifrån eller ska jag leva på mina föräldrars? Men nej, jag har bestämt mig för att jag vill spela tennis, sa han i april 2011 enligt Independent.
Gillar att festa
Där och då hade Gulbis nått sin dittills bästa ranking - 21:a i världen
Spola fram bandet ett och halvt år och han var utanför topp hundra för första gången sedan hösten 2009. Andra saker hade kommit emellan. Det fanns saker i livet som attraherade Gulbis mer än tennisen. Att festa var en av dessa saker.
– Vad jag gör en utekväll? Vad brukar man göra? Man super sig full. Jag fattar inte hur folk orkar gå ut nyktra. Vad finns det egentligen att njuta av på en nattklubb? Ingenting! Musiken är för hög, alla är svettiga, alla dansar, det är mörkt, folk knuffas och folk är fulla. Om du är den enda på hela stället som är nykter så kommer du inte att ha roligt. Men om du kommer in i rätt ”mode”, du vet, om du tar ett par drinkar och lägger dig på samma nivå som alla andra, då kommer du att ha roligt. Men det är inte det här jag gillar att göra. Helst hänger jag med polarna och bjuder över lite tjejer…
Och apropå tjejer. När Gulbis hösten 2009 var i den svenska huvudstaden för att spela Stockholm Open greps han av civilklädd polis efter att ha försökt köpa sexuella tjänster av en kvinna.
Natten fick han spendera i fängelse.
– Det var hur bra som helst, jag hade väldigt roligt. Men jag kommer aldrig att återvända till Stockholm. Om du går ut och träffar några tjejer och sedan genast hamnar i fängelse – det är inte normalt, sa han då till The Telegraph.
Gulbis återvände ändå till Stockholm förra året och pratade då om staden som ”hans andra hem”.
Karriärens höjdpunkt
Vid slutet av 2012 hade letten ramlat ur topp hundra för andra gången och frågetecken fanns kring huruvida han någonsin skulle komma tillbaka. Inför säsongen 2013 bestämde han sig.
– Det var sjukt frustrerande att se vilka spelare som var topp 100. Vissa av namnen kände jag inte ens till. Vissa av dem, ursäkta men alltså, de kunde inte ens spela tennis. Jag vet inte hur de blev topp 100. Jag visste att jag var bättre än dem, så det var en stor motivation, sa han då.
Samma år klättrade talangen från plats 138 på rankingen till plats 24.
– Jag vet att jag kan nå toppen. Som sagt, jag bryr mig inte om pengarna eller kändisskapet. Jag gillar inte pengar och jag gillar inte att vara känd. Och jag gillar inte att träna, men jag gillar att tävla. När jag är på banan är det en tävling och jag älskar det.
Säsongen 2014 har Gulbis fortsatt att skörda framgångar. Han inledde året rankad som 24:a i världen och inför Franska Öppna hade han klättrat till plats nummer 17.
Väl på plats i Paris har han nu slagit ut både Roger Federer och Tomáš Berdych och tagit sig till semifinal i en Grand Slam för första gången i karriären. Därmed är han garanterad minst 720 färska rankingpoäng och beroende på resultaten i resten av turneringen så kan Gulbis klättra in på topp tio för första gången i karriären, vilket alltid varit hans målsättning.
– Det här är en speciell känsla..., säger han efter segern i rakat set mot Berdych.
Nu får Gulbis två dagar vila innan semifinalen mot Novak Djokovic.
Vad han ska göra?
– I go big tonight!, svarar Gulbis.
Du måste ta det lugnt, Ernests, säger Cedric Pioline, som intervjuar.
– Nej nej. Tonight i go big! Jag måste få fira!
På presskonferensen var Gulbis mer sansad.
– Det har tagit ett tag för mig att förstå att lycka bara kan komma från att göra mitt jobb och att jobba hårt.
Han delgav även en anekdot från tiden då han och Novak Djokovic tränad på samma akademi som ungdomar. Serben ska då ha sagt att ”vem som helst kan skaffa tjejer, men alla kan inte bli bäst i världen på tennis”.
– Jag följde inte hans råd, säger Gulbis.
Källor: New York Times, Independent, The Telegraph, Tennis.com, The Grandstand, ATP