Poker – i stället för fula brudar och dyr öl

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-10-28

I veckan har jag varit i Cardiff och spelat en tv-sänd turnering. Jag får inte säga hur det gick, men eftersom det var väldigt hög klass på fältet med spelare som kan lägga en hand borde det gått bra för mig.

Tävlingen spelades in i samma tv-studio som Late Night Poker. Klassisk mark, där första kapitlet skrevs i pokerns tv-histora.

Det var kul att vara tillbaka och träffa alla gamla pokerrävar. Även Phil ”the Unabomber” Laak var där. Jag lovar att det var kackel vid bordet mellan honom och mig. Han sa att han inte skulle vilja ha en verbal duell mot mig på mitt modersspråk.

Champagne ur öronen

En kväll satt vi ett gäng och pratade gamla minnen över en pint av de svarta dropparna de kallar Guinness.

Jag fick en massa beröm för mitt spel. Min ödmjukhet förbjuder mig att återge det. Ni skulle bara tro att jag skröt, och sånt sysslar jag inte med.

Svenskinvasionen på den internationella pokerscenen kom givetvis på tal. De undrade varför svenskar är så bra på poker. ”Fula brudar och dyr öl gör att vi spelar poker istället för att gå på krogen” förklarade jag. De verkade inte helt övertygade. Roy ”the Boy” Brindle tog upp de unga svenskarnas beteende i Barcelona: ”Grymt dryga och kaxiga dricker de champagne tills det sprutar ur öronen, innan de går till pokerbordet mer bredbent än John Wayne. De tror alla att de är världens bästa och att turen aldrig kommer vända.” Liam ”the Gentleman” Flood fyllde i: ”Ja, inte precis lågmälda och ödmjuka som du, Ken.”

Drygast i Sverige

Jag berättade för dem att i Sverige anses det här gänget ödmjukt. Däremot anses jag som drygast i Sverige. De skrattade så de svarta dropparna sprutade ur näsan. ”Du har alltid varit bra på att bluffa” skrattade Peter ”the Poet” Costa. Jag fortsatte inför döva öron ”I Sverige räknas inte vad du gör. Det är vad du säger som är viktigt.”

Roy berättade att för två år sedan i Dublin gav han pokerlektioner till nätpokergrabbar som aldrig spelat live förut. De spelade om låtsaspengar. En svensk kille, vi kan kalla honom ”Jätten”, satt med. Roy sa åt honom att skydda korten. I poker är det spelarens skyldighet att skydda korten. Jätten tog ingen notis om Roys förmaningar. Fjärde gången gillt bjöd Roy på en gratisläxa genom att ta korten samtidigt som Jätten höjde. Jätten stirrade förgrymmad på Roy. ”Jag hade par i kungar. Gör du det där en gång till så dödar jag dig.”

Ken Lennaárd är pokerproffs, och chefredaktör för Poker Magazine

Följ ämnen i artikeln