Golfen - en samhällsfara

Det finns fler problem vid golf än de som först möter ögat. För en tid sedan skrev Bengt Grive på Sportbladets debattsida om hur golfen utarmar bollsporten och på så vis utgör ett allvarligt samhällsproblem. Det väckte överväldigande, för att inte säga misstänkt starka reaktioner på nämnda tidnings tyck till-sidor på nätet.

helskärm

Utspelet fick dock inte det genomslag i det offentliga samtalet som ämnet förtjänar. Det hade varit rimligt att vänta sig någon form av uppföljning i frågan, men den viktiga efterföljande debatten uteblev tyvärr.

Därför ser jag det nu närmast som ett ansvar för oss golfmotståndare att åter lyfta fram problemen med golf.

Vi bör följa exemplet från Storbritannien, som inte de senaste hundra åren backat från golfkonflikten. Sir Max Beerbohm, en brittisk författare från början av förra seklet, donerade i en berömd anekdot en shilling till cricketen. Inte för att han gillade cricket, utan som en protest mot golf. Och en annan författare från samma tid - GK Chesterton - beskrev sporten som "ett dyrt sätt att spela kula". Men så var han också rätt konservativ, för att inte säga reaktionär.

Själv har jag aldrig utövat sporten ifråga (och det kommer inte att hända heller), kan därför inte uttala mig om de kvaliteter som golfen kan tillföra den eventuelle utövaren. Säkert är de bara positiva.

Jag tänker alltså inte ansluta mig till den uppfattningen att precis allt är dåligt med golf. Jag vill också påpeka att jag inte tycker att det är fel på golfspelarna.

Äter sig in i regnskogen

I takt med att golf ökar i popularitet får det dock konsekvenser för oss andra. Och då vill jag för att fylla på den tidigare argumentationen från Bengt Grive lägga till främst ekonomi- och miljöpolitiska effekter.

I takt med att golfbanorna breder ut sig i rask takt tar de annan mark i anspråk. Och det handlar inte om blygsamma fotbollsplaner eller ens flygplatsstorlekar, utan om mindre landskap. I förenade arabemiraten har golfen tydligen lyckats förstöra flera fågelarters flyttrutter, och i mer avlägsna delar av världen äter golfbanorna sig in i regnskogen och bidrar därmed till växthuseffekten.

Lägg därtill de pengar som satsas inte bara på golfbanor, utan i jakten på den perfekta golfklubban, i fråga om forskningsresurser. I den brittiska tidningen The Guardian klarlägger journalisten Harry Pearson problemen.

Materialen är så avancerade att de i sig utgör miljöproblem, och han manar till uppror mot det senaste genombrottet/hotet: DR4E, klubban som tydligen kommer att förbättra resultaten med 10 procent. Pearson driver tesen att den stora globala katastrofen inte kommer att bli överbefolkning, utan den ökande utbredningen av golfbanor. Det låter kanske fånigt, men återigen, britterna ligger långt före i debatten.

Golfen stänger ute en del

Dessutom måste det uppenbara sägas att golfen fungerar som en klassegregerande faktor i samhället. Ungefär som herrklubbar undanhåller kvinnor från viktiga processer utestänger golfen majoriteten av Sveriges arbetarklass.

Ett bra svenskt initiativ finns att finna i debatten från 1999 om golfbanan i Påarp, som urartade till en riktig urladdningen mellan socialister och moderater i kommunfullmäktige i Båstad den 24 februari 1999, med efterföljande het mediedebatt, där de "bakåtsträvande" golfbanemotståndarna bland annat anklagades för främlingsfientlighet.

Konflikterna finns latent i vårt samhälle. Dags att föra upp dem till ytan.