Svängningarna är förödande för guldjakten
HELSINGBORG. Helsingborgstränaren Bosse Nilsson vill köpa sig till guld i sommar.
– Har vi råd att inte förstärka? undrar Bosse efter det oavgjorda derbyt mot Trelleborg.
Kanske inte.
Den officiella linjen är självklar. En spelare ut för att det ska bli en spelare in i sommar. De som kan försvinna är de otåliga afrikanerna Adama Tamoura och Isaac Chansa, samt snart kontraktslöse Andreas Landgren. Ingen av dem är tillräckligt stor förlust för att det skulle betyda minskad guldchans.
Men hur förstärker HIF? Hur satsar man utan att skapa ett ekonomiskt vansinne som höll på att sänka klubben efter Champions Leaguesäsongen i början av århundradet?
Lojala, skickliga proffs behövs
Helsingborgs sportchef Jesper Jansson konstaterar ett märkligt dilemma inför sommarens öppna transferfönster.
– Hur förstärker vi när vi har Sveriges genom tiderna bäste fotbollsspelare på topp tillsammans med den just nu mest lovande?
Så länge som man tror på anfallsparet går det inte att köpa in nya stjärnor som inte skulle acceptera att sitta på avbytarebänken. Vad HIF måste ha är lojala fortfarande hyggligt skickliga proffs.
Precis därför kontrakterade man Magnus Arvidsson, eftersom man vet exakt vad en inhoppande Arvidsson skulle innebära. Rätt tankegång men det har spruckit med ett skadeelände.
Tom Prahl tyckte att 2–2-derbyt var en underlig match.
I första halvlek funderade han på hur han skulle ”stoppa blodflödet” och efteråt kunde han fundera på hur nära Trelleborg var att besegra Helsingborg.
Fisnik Shala hade ett rent friläge med gott om tid på sig men brände i slutfasen av matchen.
Ingen blir favorit mot Prahl
Det blir lätt den här typen av matcher med Bosse Nilssons offensivt inriktade Helsingborg. Svängiga, oförutsägbara och förödande för jakten på guldet.
Ja, det är alltså Helsingborg som jagar guld. Trelleborg vill bara vara kvar i allsvenskan och det målet är snart avklarat. På de 30 senaste matcherna har TFF förlorat fyra. Inget av allsvenskans tippade topplag blir jättefavorit mot Prahls smarta hantering av sina förhållandevis små resurser.
HIF:s guldjakt däremot blir besvärligare än nödvändigt om man inte börjar stänga matcher man är totalt överlägsna spelmässigt i. Ett bollinnehav på 65 mot 35 procent är utklassning men kollar man siffrorna i övrigt är matchen mot Trelleborg helt jämn.
Den starkaste TFF-truppen
5–1 i avslut på mål i första halvlek är om man synar statistiken snudd på hundraprocentig utdelning för HIF eftersom 2–0-målet kom efter tre avslut på mål. Först ett ovanligt svagt försök av Henke Larsson att helt ren placera in bollen och sen två lama avslut av Christoffer Andersson där det andra gick i mål.
Enda missade avslut på mål blir då René Makondeles fina skruvförsök som Noring gjorde en jätteräddning på.
Inför derbyt på Olympia handlade allt förhandssnack med TFF-vinkel om hur sargat laget var.
Precis som Prahl ville ha det.
Egentligen handlade det ju bara om två avstängda spelare – försvarsklippan Rasmus Bengtsson och kreatören Andreas Drugge.
Visserligen lagets två bästa tillsammans med jättetalangen Viktor Noring i målet, men att laget i övrigt stuvades om betyder inte så mycket som Prahl vill dupera omvärlden att tro.
Trelleborgs trupp i år är den starkaste klubben någonsin har haft.
HIF måste fundera vidare
Magnus Andersson jobbade sig in i matchen mot lätt knäskadade Marcus Lantz och Isaac Chansa som blev mer och mer bollflyttande än offensivt kreativa. Yousef Fakhro och Peter Abelsson var länge övertända för att få stopp på stjärnan Henke Larsson men när man lugnade sig lite och agerade smartare fick man mer kontroll över defensiven.
Trelleborg behöver inte be om ursäkt för poängen. Helsingborg måste fundera över varför man inte kan avgöra en spelmässigt vunnen match.