Nu darrar England
Wennman: Lottningen blir en rysare – de engelska lagen talar ett ödmjukt språk
LONDON. Lättnadens suckar stod som rökmoln ur 58 000 halsar på ett iskallt Emirates; efter en nervös kväll var Arsenal vidare i Champions League.
England har fyra lag i åttondelsfinalen, och det är kanske vad det kommer att handla om nu:
Kvantitet mot kvalitet.
Mycket hinner förstås ändra sig formmässigt till februari, då den här turneringen tar fart på allvar.
Men vi sitter alla med Barcelonas fantastiska 5–0-uppvisning mot Real Madrid, förra måndan, i färskt minne. Vi har därefter sett Real komma tillbaka (inte minst i går) och vi vet vad Milan kan (trots gårdagen).
Samtidigt har varken Chelsea (stryk med 1–0 i Marseille), Manchester United eller Arsenal sett särskilt stabila ut i höst. Den enda av Englands representanter som känner riktigt positiva vibrationer är CL-nykomlingen Tottenham.
Så:
Lottningen nästa fredag, den 17:e, blir en rysare. Borta är de där åren då England kunde vara säkert på att få fyra lag i kvarten och kanske tre i semi, borta är dagarna då det egentligen kvittade vilka de lottades mot, borta är magiska kvällar som Liverpool–Real Madrid 4–0.
Det känns som alldeles nyss. Ändå har det hänt så mycket.
”Bara” tre engelska lag gick vidare från gruppspelet förra säsongen. Inget gick till final.
Och i år talar England ett ödmjukare språk, ett där ordet ”fruktan” ingår.
Skräcklagen: Barça och Reak
Ingen vill möta Barcelona. Ingen vill möta Real Madrid. Alla vill helst slippa Milan och Inter. Det är inte mycket kvar av den självsäkra inställning som fanns för fyra-fem år sen: bring them on! We don’t care!
Efter 3–1 mot Partizan Belgrad sa Arsenals Arsene Wenger (givetvis) att han inte har nån önskemotståndare i åttondelen, han tar vad han får och räds inte nån, inte ens Barcelona. Men det fattar ju vem som helst att han hellre hade vunnit gruppen och undvikit ett tidigt möte med Messi och grabbarna.
Gunners har gått vidare från gruppspelet elva år i rad, vilket är helt fantastiskt. Men de slutade bara tvåa nu (trots hela 18 gjorda mål, precis som Spurs) och det bäddar för problem: det är 50 procents risk att stöta på Barcelona eller Real i nästa omgång.
Wenger var skakad
Å andra sidan satt vi alla och undrade vad som var på väg att hända på Emirates när Partizan, bollsäkert och svårspelat, kvitterade till 1–1 strax efter paus. Hade de gjort ett till hade Arsenal inte haft ödet i sina egna händer. Det var nervösa tjugo minuter innan inhopparen Theo Walcott och nye publikälsklingen Samir Nasri räddade aftonen. Det hade hade alltså kunnat slutat värre, Arsene Wenger var skakad, och är det nåt jag inte vill bli i mitt nästa liv är det en vattenflaska i Wengers närhet. Du blir sparkad på, trampad på och kastad i marken stup i kvarten.
Lottning om en dryg vecka, och England mobiliserar tre londonlag och Manchester United mot tre italienska klubbar, tre spanska, två franska, två tyska, en ukrainsk och en dansk. Se det som en krock mellan kvantitet (England) och kvalitet (Spanien och Italien), om ni vill.