Sportbladet

Dagens namn: Alfons, Inez

Holm: Jag är övertygad – han kommer aldrig bli världsetta igen

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-01

LONDON. 2003 vann Roger Federer sin första Grand Slam-titel på centrecourten i Wimbledon.

I går fick han stryk av Tomas Berdych på samma heliga tennisbana.

Schweizaren har dominerat sporten i sju år, men

i går kändes det som att storhetstiden tog slut där den började.

Björn Borg hade vunnit fem raka titlar i Wimbledon och hade chansen att förlänga sviten 1981, då han förlorade finalen mot John McEnroe.

Det var början på slutet för Sveriges bästa tennisspelare genom tiderna.

Det skulle dock födas nya hjältar på den där magiska gräsrektangeln i sydvästra London.

1993 vann en 21-åring vid namn Pete Sampras den helamerikanska finalen mot Jim Courier. ”Pistol-Pete” dundrade in 22 ess i finalen och skulle pressa läpparna mot pokalen oftare än många män kysser sina fruar.

”The King of SW19” vann även 1994, 1995, 1997, 1998, 1999 och 2000 och återvände 2001 för att tangera Björn Borgs rekordsvit. Alla var övertygade om att han skulle lyckas, men Sampras förlorade åttondelsfinalen (6–7, 7–5, 4–6, 7–6, 5–7) mot en långhårig 19-åring som få människor hade hört talas om.

– Ingen lycka varar för evigt. Jag räckte inte till mot en riktigt, riktigt bra spelare, sa Pete Sampras.

Han pratade om Roger Federer, som just spelat sin första match på centrecourten. Schweizaren fick visserligen vänta ytterligare två år på sin första titel, men från den stunden blev han ett med turneringen.

Alla spelare har ont under andra veckan

Han vann 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och 2009 och tog sig till final 2008, då han föll mot Rafael Nadal inför både Björn Borg och Pete Sampras.

I går, när han förlorade kvartsfinalen mot Tomas Berdych med 4–6, 6–3, 1–6, 4–6, satt ingen av legendarerna på den kungliga läktaren.

De nöjer sig bara med det bästa och det kan Federer bevisligen inte leverera längre. 28-åringen brukar vara en lika stor segrare som förlorare, men i går skyllde han förlusten på skador. Ryggen var stel och högerbenet värkte. Problemet är att alla spelare har ont under andra veckan i en Grand Slam-turnering.

Jag önskar att Federer hade sagt som Pete Sampras:

– Ingen lycka varar för evigt. Jag räckte inte till mot en riktigt, riktigt bra spelare.

Nadal är inte enda hotet längre

Borg och Sampras tvingades inse att deras bäst-före-datum närmade sig, och nu är det hög tid för Roger Federer att göra samma sak.

Nadal är inte längre hans enda hot. Det såg vi med all tydlighet i US Open-finalen mot Juan Martin del Potro,

i kvartsfinalen i Öppna franska mot Robin Söderling, i gårdagens match mot Tomas Berdych.

Roger Federer kan säkert vinna ytterligare någon Grand Slam-titel, men jag är övertygad om att han aldrig kommer att bli världsetta igen. Det kändes som att schweizarens storhetstid tog slut där den började i går.

Följ ämnen i artikeln