Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Nils

Wennman: 21 år sedan sist – i dag tror jag på Spurschans

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-30

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

LONDON. Eftersom det är Halloween måste vi prata om spöken. Vi måste resonera om en förbannelse som vilar över Tottenham Hotspur.

Vi borde kanske tala lite om urgröpta pumpor också, men Rafa Benitez har ju flyttat så vi kan ta det en annan gång.

Så, trick or treat: Tottenham.

Vi har följt Spurs snabba marsch från oberäkneligt upp-och-ner-lag (ett slags Londons Manchester City) till ett spännande Champions League-gäng under Harry Redknapps ledning, och även om den där oberäkneliga ådran sitter för evigt emaljerad i klubbmärket känns det som om det är dags att vädra ut de sista demonerna ur garderoberna nu, de där spökena som ständigt gör sig påminda.

Spurs möter Manchester United på Old Trafford i kväll. De vittröjade har inte vunnit där sen 1989, för 21 år sen, då Gary Lineker ordnade en 1–0-seger.

Spurs har inte heller slagit United, Arsenal, Chelsea eller Liverpool – The Old Big Four – på bortaplan sen 1993. Senast det hände gjorde Teddy Sheringham, hemkommen från Djurgården, två mål på Anfield.

Vi kan alltså tala om spöken. Tottenham måste skaka av sig dem nu. Tottenham är som sagt i Champions League, laget möter Inter på White Hart Lane på tisdag (det skulle inte förvåna om Spurs vinner och tar ett stort steg mot åttondelsfinal) så Redknapp och kompani behöver inte be om ursäkt för sin existens.

Måste förstå det själva

De måste bara begripa det själva. De måste våga gå ut på Old Trafford och stirra gamla demoner i ansiktet, säga ”buuu” och inte låta sig skrämmas av monstren som alltid haft ett psykologiskt övertag. Harry Redknapp måste förstå att hans Halloweenmask inte är ett dugg mindre skrämmande än Sir Alex Fergusons.

United är utan Wayne Rooney, vars skada tycks stoppa honom från spel även i debyt mot City den 10 november. De befinner sig i en situation som är rätt obekväm nu (Michael Owen är också skadad) och det finns ingenting som talar för att de röda går ut och kör över Spurs på samma vis de gjort så ofta under dessa 21 år.

I stället kan man mycket väl se en seger för Tottenham i kväll. Vem ska stoppa Gareth Bale på vänsterkanten? Rår Paul Scholes på Luka Modric?

Jag tror på 1–1, en sen kvittering för United, men X2 på stryktipset.

l l l

Det där med tips är ju en sak för sig.

Bläckfisken Paul, till exempel, han som nu vilar i det stora akvariumet i himlen, hade ett problem.

Eftersom han alltid tippade rätt portförbjöds han i de tyska spelbutikerna.

Det sägs att Paul en gång klädde ut sig i snickarbyxor, Stetsonhatt och regnrock , men när han försökte satsa en hundring blev han avslöjad och utsparkad.

Det där med klädseln har jag snott rätt upp och ner från Daily Mirrors galne spelexpert Derek McGovern.

Jag menar...blotta tanken på en bläckfisk smygande omkring i en spelbutik, klädd i snickarbyxor, hatt och regnrock...hur ska man kunna slå det? Det är bara att ge credit och kapitulera för den sortens humor.

Men frågan är också den här:

Har du eller jag, McGovern på Mirror, fotbollsexperterna eller spelproffsen, större chans att få in en trippel i helgens Premier League...än en mollusk som Paul?

Givetvis borde vi ha det. Vi har följt ligan i åratal. Vi följer formkurvor och skadelistor. Vi kollar in startelvorna i sista stund. Vi kan statistiken. Vi är stensäkra på hur det ska gå. Men får vi in den där trippeln? Nej.

Kul och ovisst från topp till botten

Vi tycker att vi kan fotboll, men jag har storspelande bekanta, superseriösa experter, som ibland förlorar enorma summor när ”givna” matcher spricker. Typ Manchester United-West Bromwich, 2–2. För att inte tala om Arsenal-West Bromwich 2-3. Eller Liverpool-Blackpool 1-2. Det är resultat som möjligen bläckfisken Paul kunnat spå, ingen annan.

När de tippade bottenlagen startade säsongen med brakförluster mot stjärngängen (WBA:s 0–6 mot Chelsea, till exempel) trodde många att det skulle bli den mest förutsägbara och ojämna Premier League-säsongen nånsin. Så har det inte blivit. Till och med Blackpool hänger med. Som det ser ut nu är ligan oviss och kul från toppen till botten, även om Liverpool håller sig för skratt ett tag till.

Jag skulle i nuläget inte våga utmana bläckfisken Paul på en tipsduell. Hur död han än är. Det finns ju till och med de som påstår att han var ersatt av en look-a-like under slutskedet av VM. Look-a-liken tippade bättre än experterna han också.

Jag ryser av obehag. I veckan såg jag en engelsk journalistkollega på min gata, rusade fram och skakade hand och började glatt fråga hur läget var. ”Länge sen, kompis! Familjen? Jobbet? Visst var det trevligt i Sydafrika!” Han svarade snällt och vänligt och tålmodigt. Sen gick han in på kemtvätten. Han jobbade där. Det var en dubbelgångare.

Jag gjorde några grodhopp a´la Basil Fawlty, tog mig runt huvudet och skämdes som en hund.