Simtalangerna togs ut till EM 1995 - sedan blev de bästa vänner

Det var inte kärlek vid första ögonkastet.

Men under EM 1995 sade det klick mellan Mikaela Laurén och Therese Alshammar.

- På ett plan är jag ledsen att jag själv aldrig vågade satsa på att bli lika framgångsrik som hon, men för det mesta är jag bara otroligt glad och stolt över vad hon presterar. Skriv att Therese är min soulmate, sa Mikaela Laurén i en intervju för några år sedan.

Det var i och kring bassängen som deras vänskapsband från början knöts. De träffades för första gången som nyblivna skolbarn, men Mikaela Laurén gav inte mycket för den ett år yngre flickan som började i klubben Stockholmspolisen.

I en intervju i DN inför Sydney-OS sa Mikaela:

- Vad jag tyckte om Therese då? Åh, det vill jag inte ens avslöja. Det var ett ganska tufft omdöme. Så här i efterhand har jag lärt mig att man aldrig ska döma någon för hårt på dåliga grunder.

När Therese valde att byta klubb till Järfälla inskränktes deras möten till korta blickar och ett och annat hejande under ungdomstävlingar runt om i landet. Relationen fick rejäl fart 1995 då de båda blev uttagna till EM, Mikaela Laurén på 200 meter fjäril och Therese på 100 meter rygg.

- Det var först då som jag lärde känna Therese som den hon är - jätterolig, glad och trevlig. En otroligt cool tjej, berättade Mikaela i DN-intervjun.

Året efter levde deras gemensamma dröm om en OS-start, men för Mikaela gick drömmen i kras.

SOK tyckte inte att hennes tid räckte.

Beskedet att inte få åka till Atlanta blev tungt för Mikaela, hon tappade i en och samma stund mycket av sin kraft och inspiration som simmare.

OS blev ingen höjdare för Therese heller, 16:e plats individuellt och tia i lag, och när hon var tillbaka i Sverige bestämde sig de båda vännerna för att upptäcka världen.

De hamnade i Lincoln och på University of Nebraska. Det var där som de förvandlades till Destiny och Divane.

- När hon gick på universitetet var det många amerikaner som inte kunde säga Mikaela. Därför bestämde vi oss för att byta namn. Hon skulle heta Destiny, jag skulle heta Divine, har Alshammar berättat i en intervju med Sportmagasinet.

Tiden i USA var intensiv: de pluggade, simmade, dejtade och var stöd för varandra. Hand i hand gick de till en tatuerare, de lämnade lokalen med var sitt signum: Therese med Diva på ländryggen, Mikaela med Destiny ovanför troskanten.

Den gemensamma resan fortsatte och de hamnade i Australien. Mikaela har berättat hur de umgicks dygnet runt och att det var oundvikligt med konflikter.

Deras vänskap prövades - och höll.

Det gör den inte längre.