När han sen började babbla, då tjöt jag spontant framför min tv: Ut med karljäveln!
LONDON. Så besviken man blir.
Så ledsamt det är att se spelare bete sig som idioter och svika lagkamrater, fans, ledare och faktiskt hela sporten fotboll.
Vi har ett problem här, större än stora stjärnor som Javier Mascherano.
På sätt och vis var det bra det som hände på Old Trafford i går. Man kan säga att Mascherano tajmade sin övertändning perfekt. Den kom i ett läge då debatten om respekt, disciplin och uppförande äntligen nått var mans läpp.
I onsdags betedde sig Chelseas Ashley Cole som en dryg, korkad diva mot domaren Mike Riley och kom undan med det. Hans teaterföreställning räddade honom från utvisning, trots att vilken hobbydomare som helst från korpserien på Gärdet i Stockholm skulle givit honom rött kort. Riley blev uppenbarligen skakad och omtumlad av det tryck han sattes under – inte bara av Cole, utan också av den blå armé av chelseaspelare som kom rusande som en buffelhjord.
Cole kallades skitstövel och bedragare
Det var droppen. Efter den händelsen slutade England viska högt om problemen som förpestad Premier League i åratal: spelarnas ökade makt över domarna, flockens gemensamma attacker, tricken och skådespelandet som bryter ner domarnas motstånd, protesterna, bristerna på personligt ansvar och ynkedomen att aldrig erkänna ett eget misstag.
Ashley Cole kallades allt från skitstövel till bedragare i tidningarna. De stora kolumnisterna hade fått nog. Fotbollsmiljonärernas slyngelfasoner och bristande disciplin flyttades till sidor som brukar handla om annat än fotboll. Spalter som avhandlar respekten för regler i samhället som sådant.
Men Liverpools argentinske mittfältare Javier Mascherano kanske inte läser engelska tidningar? Han kanske inte ser på tv? Han hänger förstås inte med i debatten? Han kanske inte ens kan språket?
Jo, lite kan han:
Det var ett rätt imponerande antal ”fuck off” han hann skrika till domaren Steve Bennett efter sitt första gula kort.
Mascherano gick fullständigt bananas
När han sen sprang 30 meter för att börja babbla med Bennett efter en varning på klubbkompisen Fernando Torres, då tjöt jag spontant framför tv:n: ”Ut med karljäveln!”
Glädjande nog kände domare Bennett likadant och slet först upp ett gult, sen ett rött. Varpå den övertände Mascherano gick bananas fullständigt och fick motas av planen och lugnas av managern Rafa Benitez.
Ett icke så formidabelt val av tillfälle att bete sig som en schimpans, får man säga. Var det nånting domare Bennett inte tänkte göra i går – efter kritiken mot mesen Mike Riley senast – så var det att ta skit från spelarna.
Bra för hela debatten, hur som helst. Bra som ett avstamp för en ny tid med nolltolerans där spelarna måste lära sig hålla käften och inte protestera mot allting. Om man törs drömma om ett sånt scenario.
Dock: mindre bra för Liverpool, mindre bra för matchen som sådan, mindre bra för för spänningen i toppstriden, mindre bra för mitt tips (jag trodde på en jämn match).
Ynkligt försök av Benitez
Nu fick Liverpool spela med en man mindre i en halvlek mot Manchester United på bortaplan...i underläge med 1–0 (Wes Brown)...utan en så lysande arbetskapacitet som Mascherano på mittfältet.
Rafa Benitez gjorde givetvis ett ynkligt försök att ta Mascherano i försvar efteråt. Det var både genomskinligt och ansvarslöst av en ledare för en stor, fin, klassisk klubb. Men jag kan tänka mig att en sån som Steven Gerrard var rätt förbannad på sin argentinske lagkompis. Det är tillräckligt svårt att ta poäng på Old Trafford med fullt lag, om man säger så.
Nu blommade United ut ännu mer efter paus, Ronaldo nickade in 2–0 och Nani gjorde 3-0 strax därpå, och det som känns lite tokigt nu är att alla de hyllningar som United förtjänar efter en ny suverän uppvisning hamnar i skymundan av Mascheranos dumheter.
Ett litet guldryck var det i alla fall. Fem poängs ledning nu. Det kan bli en väldigt trevlig vår för Manchester United.